Stenkol, råvaran för gasframställning i Värtagasverket, förvarades under de första decennierna i två gigantiska trälador placerade parallellt med gasverkets retorthus. Byggnaderna förlängdes i etapper och hade när de var fullt utbyggda en längd på 240 meter.

Kolet lossades från fartyg vid gasverkets hamn och transporterades med linbana till kolhusen. 1918 började man [...]]]>

Stenkol, råvaran för gasframställning i Värtagasverket, förvarades under de första decennierna i två gigantiska trälador placerade parallellt med gasverkets retorthus. Byggnaderna förlängdes i etapper och hade när de var fullt utbyggda en längd på 240 meter.

Kolet lossades från fartyg vid gasverkets hamn och transporterades med linbana till kolhusen. 1918 började man lagra kolet utomhus på den upplagstomt som nu håller på att bebyggas med bostäder.

Efter att de förlorat sin funktion har kolhusen rivits i etapper, bland annat för att ge plats åt spaltgasverket som togs i drift 1971. Den kvarvarande byggnaden används idag som förråd.

Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån.

Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB.

Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW.

Fortums kraftverk i Mockfjärd sett från norra sidan av Dalälven. Anläggningen ligger i byn Lillstup, några kilometer utanför Mockfjärd.

Tegelbyggnaden från 1910 skyms av intagen till den nya stationen som togs i drift på 1960-talet.

I byggnaden fanns länge stationens ställverk som senare flyttades utomhus. Än idag kan man se [...]]]>

Fortums kraftverk i Mockfjärd sett från norra sidan av Dalälven. Anläggningen ligger i byn Lillstup, några kilometer utanför Mockfjärd.

Tegelbyggnaden från 1910 skyms av intagen till den nya stationen som togs i drift på 1960-talet.

I byggnaden fanns länge stationens ställverk som senare flyttades utomhus. Än idag kan man se var de utgående kraftledningarna anslöts. Oputsad tegelfasad, så kallad Rohbau, var vanligt i början av förra seklet.

Parabolantennerna och lyktstolpen har förstås tillkommit sedan 1910, men nog är detta en industrimiljö av hög klass. Ännu bättre är det några trappor ner.

Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk.

Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt.

Landets till effekten största vattenkraftverk finns i Harsprånget, nedströms Porjus i Luleälven. Harsprångsfallet har dämts över med en 1400 meter lång, 50 meter hög stenfyllningsdamm.

Jag har skrivit om Harsprångets samhälle tidigare, men under sommaren 2011 fick jag till slut möjlighet att besöka själva kraftstationen.

Ovan jord finns en rätt imponerande [...]]]>

Landets till effekten största vattenkraftverk finns i Harsprånget, nedströms Porjus i Luleälven. Harsprångsfallet har dämts över med en 1400 meter lång, 50 meter hög stenfyllningsdamm.

Jag har skrivit om Harsprångets samhälle tidigare, men under sommaren 2011 fick jag till slut möjlighet att besöka själva kraftstationen.

Ovan jord finns en rätt imponerande byggnad som innehåller personalutrymmen, verkstad och en omlastningshall. Möten – här måste man kanske använda det högtidligare ordet sammanträde – kan hållas i en ståndsmässig miljö.

Maskinstationen befinner sig under jord. I den ursprungliga maskinsalen finns de tre aggregat som installerades 1951-1952, samt ett fjärde taget i dift 1978.

Längs ena kortväggen står en tvåvåningsbyggnad med personalutrymmen och kontrollrum. Kontrollrummet är avbemannat sedan många år, men kassettspelare, pennor och telefoner står redo om fjärrstyrningen inte skulle fungera.

De tre äldsta aggregaten har turbiner från NOHAB och ger en effekt på 110 MW vardera. Det fjärde – placerat nere i öppningen längst bort på bilden – har turbin från KMW och levererar maximalt 180 MW. Samtliga turbiner i Harsprånget är av Francistyp.

I en egen maskinsal tronar Gerhard, eller G5 som aggregatet också kallas, döpt efter driftstartens namnsdag. Gerhard är landets till effekten största vattenturbin med en maximal effekt på hela 475 MW. Generatorns rotor har en diameter på nästan 14 meter och en totalvikt på 1710 ton. Notera stegen som står till vänster om axeln.

Med aggregatet avställt för underhåll sommaren 2011 var det möjligt att gå runt i vattenvägarna. Jag kände mig ganska liten. 107 meter högre upp i röret fanns vattenytan på ett magasin med en volym av 6 miljoner kubikmeter. Bilden visar turbinens spiralskåp med ledskenor. Längst in skymtar Francisturbinens löphjul. Under drift är flödet genom turbinen 495 kubikmeter per sekund.

Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011.

Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla [...]]]>

Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011.

Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager.

Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och Rosenbad.

Bobergs hand syns överallt. Gångjärn och andra smidesdetaljer, liksom specialritade möbler, ingick i uppdraget.

Från invigningen 1893 fram till 1971 framställdes gas ur kol, främst genom torrdestillation i så kallade retorter. Retorterna ersattes efter några år av kammarugnar. Många av byggnaderna för kolhantering är sedan länge rivna, men retort och reningshus finns kvar idag. Området är som en stad i staden, indelat i kvarter som har olika funktioner i produktionsprocessen.

Den färdiga gasen pumpades in för mellanlagring i klockorna och leddes sedan ut i stadsgasnätet. Nätet var som störst på 1950-talet då 939 kilometer ledning förband gasverket med 259 000 kunder.

1906 byggdes ett så kallat vattengasverk, som användes vid förbrukningstoppar. Det ersattes av ett oljegasverk 1959. På 1960-talet byggdes det om till provgasverk för spaltgas. Spaltgas ersatte kolgasen 1971.

Spaltgasverket producerade gas av lättbensin och ånga. Anläggningen levererades av tyska Lurgi och var i drift fram till att gasproduktionen avvecklades 2011.

Stadsgasen i Stockholm är numera naturgas som levereras till distributionsanläggningen i Värtagasverket i flytande form (LNG). Leveranserna sker med lastbil.

I takt med att tillverkningsprocessen för gas utvecklats, har behovet av plats minskat. Det har därför inte varit nödvändigt att riva äldre byggnader. Området har idag en unik karaktär och kommer till stora delar att bevaras.

Jag har ägnat senaste året åt att i samarbete med Stockholms stad dokumentera samtliga byggnader. Fler bilder dyker upp på bloggen senare i vår.

Vattenfalls kraftverk Leringsforsen ligger i Gimån vid sjön Leringens södra strand.

Anläggningen togs i drift 1944 – ett år  efter det betydligt större Torpshammar som ligger någon mil nedströms. Gimån är ett biflöde till Ljungan.

Fallhöjden är 16 meter. En ensam Kaplanturbin ger en maximal effekt på 9 MW. Årsproduktionen är [...]]]>

Vattenfalls kraftverk Leringsforsen ligger i Gimån vid sjön Leringens södra strand.

Anläggningen togs i drift 1944 – ett år  efter det betydligt större Torpshammar som ligger någon mil nedströms. Gimån är ett biflöde till Ljungan.

Fallhöjden är 16 meter. En ensam Kaplanturbin ger en maximal effekt på 9 MW. Årsproduktionen är normalt 30 GWh.

Hon är inne på upploppet nu. När MS Nordstjernen förtöjer i Bergen 22/3 är hennes tid i trafik på Hurtigruten över. Med sina 56 år är hon är det fartyg som varit i tjänst längst tid på Hurtigruten och förmodligen det äldsta passagerarfartyget i världen som används i reguljär [...]]]>

Vid kaj i Trondheim

Hon är inne på upploppet nu. När MS Nordstjernen förtöjer i Bergen 22/3 är hennes tid i trafik på Hurtigruten över. Med sina 56 år är hon är det fartyg som varit i tjänst längst tid på Hurtigruten och förmodligen det äldsta passagerarfartyget i världen som används i reguljär trafik.

Men nu är det alltså slut. På torsdag avslutar ”Kystens dronning” sin tjänst längs den norska kusten. I sommar blir det kryssningar runt Svalbard och senare i höst försäljning. Då återstår bara MS Lofoten (sjösatt 1962) av de klassiska fartygen på Hurtigruten.

På väg från Harstad

Hurtigruten började som en sjöförbindelse mellan Trondheim och Hammerfest 1893. Från början var avsikten att förbättra postgången till de nordliga delarna av Norge men man tog även passagerare och frakt mellan hamnarna längs kusten.

Förtöjningsspel i aktern

1914 förlängdes rutten till Bergen i söder och Kirkenes vid dåvarande gränsen mot Finland. 1936 började man med dagliga avgångar. Så har det fortsatt fram till idag, även om nedläggningshoten varit många. I takt med att väg och flygförbindelser till landets norra delar förbättrats har Hurtigrutens existensberättigande – inte minst på grund av statens stora kostnader för subventioner – ifrågasatts.

Honningsvåg

Dygnet runt, året runt är fartygen i trafik längs kusten. Hamnarna längs rutten besöks av ett nordgående och ett sydgående fartyg varje dag.

MS Nordnorge, sjösatt 1997

I slutet av 1970-talet insåg rederierna som trafikerade Hurtigruten att turism var framtiden. Man började bygga de större fartyg som efter hand har ersatt de klassiska fartygen. De två nyaste – Midnatsol och Trollfjord sjösatta 2003 respektive 2002 är de största. Bruttodräktigheten ligger runt 16000 ton.

Nordstjernen med sina 2191 ton har förstås inte mycket att sätta emot när det gäller utrymmen och komfort. Upplevelsen man får av att resa med ett gammalt fartyg är å andra sidan svårslagen.

Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår.

2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014.

Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns [...]]]>

Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår.

2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014.

Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns här.