Henrik von Klopp

I Långnäs utanför Hofors står ett nedlagt anrikningsverk Fler bilder finns här.

Verket i Långnäs byggdes 1935. 1954 gjordes en utbyggnad för att ta hand om ökade volymer av malm från Vingesbackegruvan. Det fanns ett anrikningsverk på platsen redan 1908, men det brann ner 1935. Byggnaderna uppfördes i en sluttning för att man skulle kunna dra nytta av gravitationen i anrikningsprocessen.

Till verket fraktades bergmassorna på järnväg från de närbelägna gruvorna. När anrikningsprocessen var klar, fraktades malmen till masugnen i Hofors.

Fram till 1935 användes båtar, som via en 1200 meter lång kanal tog sig till sjön Lillgösken. På andra sidan sjön fortsatte man genom Hoån till Hosjön. Båttransport användes fram till 1935, då lastbilar tog över. Man kan fortfarande se en bit av kanalen vid Långnäs, men närmare Hofors har vägen breddats över den gamla kanalsträckningen.

Verket i Långnäs stängdes 1980.

The Långnäs ore enrichment plant near Hofors, Sweden.

Gruvlaven i Vingesbacke. Fler bilder finns här.

I Torsåkers bergslag började man bryta malm redan 1374. I området finns mer än 300 gamla gruvhål.

Vingesbackegruvan levererade malm till närbelägna Hofors bruk, som då ägdes av SKF. Gruvdriften påbörjades 1955. I Vingesbacke fanns inget anrikningsverk, utan den krossade malmen transporterades på räls till verket i Långsjö. Som mest producerades 250000ton malm per år.

Gruvan lades ner 1980, två år efter att masugnen i Hofors stängts. Det nya stålverket (“Stålverk 4″) var skrotbaserat, och det fanns inte längre avsättning för malmen från Vingesbacke.

A gallery of images from the Vingesbacke mine is available here.

Omformarstationen i Sköldinge. Fler bilder finns här.

Omformare används för omvandla elnätets 50Hz växelström till 16 1/3 Hz som används i det svenska järnvägsnätet. Utrustningen är oftast placerad på järnvägsvagnar för att underlätta flytt och underhåll.

Omformarstationer är uppställningsplatser för omformarvagnarna. De skyddar utrustningen och de som arbetar med den mot vädrets makter.

Byggnaden i Sköldinge är från 1925 och användes fram till 1960-talet. Efter andra världskriget flyttades omformarna in i bergrum för att skydda mot flyganfall. De gamla omformarstationerna avvecklades.

En liknande station finns i Alvesta. Båda är sannolikt ritade av arkitekten Folke Zettervall.

This building was used to house motor-generators for the railway.

Centralföreningens silo i Valla. Fler bilder finns här.

I Sverige byggdes den första silon i armerad betong 1915. Användandet av betong kom från USA, där man började använda metoden runt förra sekelskiftet.

Silobyggandet satte fart efter andra världskriget då effektivisering, rationalisering och strukturomvandling blev ledord för jordbruket. Ökad specialisering (exempelvis på spannmål), och större gårdar gjorde att behovet av tork och lagringskapacitet ökade.

Centralföreningar (föregångare till dagens Lantmännen) byggde så det knakade, och som mest fanns det över 120 siloanläggningar i Sverige.

På senare tid har allt fler gårdar investerat i egen torkkapacitet. Utnyttjandet av de centrala siloanläggningarna har minskat, och verksamheten har dragits med förluster. Anläggningarna kostar en del, och används bara en kort intensiv period varje år.

Man har därför börjat rationalisera det rationella. För närvarande har Lantmännen 34 anläggningar i drift. Några har rivits, men de flesta står kvar i väntan på bättre tider. De som står kvar är en påminnelse om tiden då folkhemmet växte fram.

Silon i Valla byggdes 1955 och avvecklades 2006.

The crop silo in Valla was built in 1955. It has not been used since 2006.

Gruvlaven i Kantorp. Fler bilder finns här.

Gruvan i Kantorp var Södermanlands största. Den lades ner 1967, bara 7 år efter en modernisering. Vid moderniseringen byggdes bland annat  en modern gruvlave och en ny gruvstuga.

Kantorp ligger mellan Flen och Katrineholm, några kilometer från riksväg 55. Jag har sett laven från vägen flera gånger, men har aldrig haft tid att stanna förut.

Laven är 68 meter hög och i ganska gott skick. Likt de samtida byggena Ramhäll och Sköttgruvan är laven i betong med helautomatiskt bergspel placerat högst upp. Den har under en tid efter gruvans stängning använts som vattentorn och är, tillsammans med gruvstugan,  resterna av en stor gruvanläggning. Sinter och anrikningsverk är rivna.

The Kantorp mine situated between Flen and Katrineholm.

Det är en gråmulen februaridag när jag kommer till det sörmländska samhället Hälleforsnäs. Fler bilder från besöket finns här.

I Hälleforsnäs ligger bruket med samma namn, som lades ner under 1980-talet. Bruket grundades redan 1659, då man började gjuta kanoner. På 1800-talet tog verksamheten fart under ledning av familjen Celsing. Hälleforsnäs tillverkade bland annat husgeråd, radiatorer och värmepannor.

Som många liknande svenska företag nåddes en topp på 1960-talet, och sedan vidtog en lång resa utför mot konkurs.

På brukets område finns idag en del småföretag och ett museum. Många av de större byggnaderna står tomma. Ett försök med inomhusspeedway verkar inte ha blivit någon större framgång.

Follow this link to see a gallery of images from the Hälleforsnäs Mill.

Kungsåra handelsbod längs med gamla rikselvan. Fler bilder finns här.

Riksväg 11 var namnet på vägen mellan Enköping och Arboga via Västerås. Idag är Rikselvan ersatt av E18, men delar av den gamla vägen går fortfarande att följa.

När vägen mellan Enköping och Västerås fick ny sträckning, hamnade Kungsåra handelsbod på undantag. Verksamheten upphörde 1999 efter mer än 100 år.

Bensinförsäljningen verkar av märkena på pumpen att döma ha upphörd 1976.

This abandoned gas station is located at Kungsåra on the old road between Enköping and Västerås.