Strå kalkbruk

Strå kalbruk

Strå kalkbruk. Fler bilder finns här.

Under en lång period var råvaruindustrin dominerande i Sala. Vid sidan av gruv och tegelindustrin, var kalkframställning länge en viktig inkomstkälla.

Industriell framställning av kalk påbörjades i slutet av 1800-talet, och flera företag etablerade sig runt orten.

Störst var Strå kalkbruk grundat 1907. Företaget expanderade genom att förvärva ett antal mindre bruk i närheten, och var på 1950-talet kommunens näst största arbetsgivare.

The abandoned Strå limestone mill located in Sala, Sweden.

Yxsjöberg

Yxsjöberg

Yxsjöbergs gruvor i närheten av Grängesberg. Fler bilder finns här.

Yxsjöberg är landets enda Scheelitgruva. Scheelit innehåller volfram, som bland annat är en viktig legeringsmetall. Typiska tillämpningar är där man vill höja hårdhetsgraden i hos stål. Exempelvis ingår volfram i skärverktyg, en del typer av pansarplåt och i projektiler.

Fyndigheten upptäcktes redan på 1700-talet, men brytningen har inte pågått kontinuerligt. Under andra världskriget var efterfrågan på volfram stor, men minskade efter krigsslutet. Eftersom gruvan ansågs vara av strategisk betydelse hölls driften under några år igång på sparlåga.

När AB Yxsjö gruvor 1969 köptes av AB Statsgruvor (numera en del av LKAB), hade driften legat nere under en tid. Länspumpning påbörjades 1970, och brytningen återupptogs 1972. 1973 hade man 90 anställda, och bröt 143000ton malm.

Driften pågick sedan fram till 1989, då vikande världsmarknadspriser gjorde utvinningen olönsam.

Idag ägs undersökningstillståndet av Sandvik. Själva gruvområdet är fortfarande ett aktivt industriområde.

Tack till Yxsjö Industriservice AB och Peter Zeidler för ett trevligt besök!

The Yxsjöberg Sheelite mine near Grängesberg, Sweden. The mine was closed in 1989.

 

Technorati Profile

Kooperativa – Garpenberg

Kooperativa
Fler bilder här.

Raftsundet

Raftsundet

På väg genom Raftsundet. Fler bilder finns här.

Raftsundet är den 25km långa passagen mellan ögrupperna Lofoten och Vesterålen i Nordnorge. Hurtigruten passerar Raftsundet på väg mellan Svolvær och Stokmarknes. På väg söderut sker detta på dagtid, och bilderna är från en resa genom sundet i september 2007.

Sedan 1998 finns det vägförbindelse över sundet via en 711m lång bro.

Strålande solsken (efter ett par dagars gråväder), och spektakulära höstfärger gjorde färden genom Raftsundet till en av höjdpunkterna på resan.

En resa med Hurtigruten är en uppvisning i gott sjömanskap. Efter ett par dagar med trånga passager och förtöjningar i små hamnar tänker man inte längre på att man reser med ett stort fartyg.

Trollfjord i Trollfjord :)

Men när 136 meter MS Trollfjord styrdes in i fjorden med samma namn, kunde man se att det inte fanns utrymme för misstag.

Raftsundet, is the narrow passage between Lofoten and Vesterålen. Hurtigruten takes this route between Svolvær and Stokmarknes.

Ranstadverket

Ranstad

Vakten vid Ranstadverket fotograferad sommaren 2007.

Tänk dig att du bor i ett land där det råder panik på grund av att medeltemperaturen stigit 0,6 grader på 140 år. Politikerna är överens om att det beror på utsläpp av koldioxid och att något måste göras snabbt.

Därför har man, samtidigt som matpriserna skenar i stora delar av världen, beslutat att ge en premie till medborgare som eldar upp mat.

Man planerar också att subventionera en storskalig utbyggnad av vindkraften i fjällvärlden eftersom “det är så få människor som rör sig där”.

Under tiden försvinner den svenska basindustrin på grund av att energipriserna har blivit för höga. Verksamheten flyttas bland annat till Kina, där det färdigställs ett kolkraftverk var femte dag.

Tänk dig att man, samtidigt som dessa tokerier pågår, har tillgång till malm som efter brytning och anrikning skulle kan användas för att generera el utan koldioxidutsläpp. Vad tror du skulle hända då?

Ja just det – ingenting.

Annat var det på 60-talet. Vattenkraftutbyggnaden i norrlandsälvarna började gå mot sitt slut och landet behövde mer energi. Kärnkraften var då en naturlig väg framåt. I början av 60-talet fanns dessutom fortfarande planer på svenska kärnvapen och en önskan att vara självförsörjande på atomomådet.

Ranstadverket på Billingen i Västergötland byggdes för att utvinna landets mest brytvärda fyndighet. Verket stod klart 1965, men låga världsmarknadspriser gjorde att brytningen aldrig blev lönsam. Med dagens uranpriser är värdet på fyndigheten uppskattat till 75 miljarder SEK.

Brytningen avvecklades 1969, efter brytning av ca 200 ton uran. Området är nu företagshotell.

The Ranstad uranium mine was used between 1965 and 1969.

Piclens och indexsida

Snövit - Hammerfest

Naturgasanläggningen Snøvit, Melkøya utanför Hammerfest.

Jag har uppdaterat programvaran som jag använder för att skapa bildgallerier. Ny funktionalitet är stöd för Piclens, en browser-plugin som enligt leverantören “instantly transforms your browser into a full-screen, 3D experience for viewing images on the web”. För er som vill ha en “fullskärms 3-dimensionell upplevelse”, är det alltså bara att ladda ner. För närvarande stöds Mozilla, Explorer och Safari.

Har också skapat en indexsida så att det ska bli lättare att hitta bland alla gallerier.

Säter

Säters sjukhus
Utanför Säters fasta paviljong. Fler bilder finns här.

Säters sinnessjukhus öppnade 1912. Sjukhuset byggdes i sluttningen mot sjön Ljustern och har med sina raka gator vissa likheter med ett brukssamhälle. Med tanke på att Säter i början av 1900-talet hade 1000 invånare, kan man förstå att sjukhuset med 830 vårdplatser satte sin karaktär på omgivningarna.

En av få kvarvarande byggnader från 1912 är den fasta paviljongen. Paviljongen var rymningssäker och avsedd för särskilt svåra fall från hela landet. Byggnaden ritades av Ture Stenberg som var medicinalstyrelsens arkitekt i början av 1910-talet.

Fram till stängningen 1989 gjordes få förändringar. Staketet runt “promenadgården” på baksidan ersattes av en mur på 50-talet. 1964-65 genomfördes en renovering.

Sedan 1989 står byggnaden och förfaller.

This building was used by the Säter mental hopspital, but abandoned in 1989.

Kvarn och Tegelbruk

Kvarn och tegelbruk

Området kring Heby och Vittinge var länge centrum för Sveriges tegelindustri.
Byggnaderna på bilderna användes av ett av dessa företag fram till 1960-talet.

Storhetstiden var i början på 1900-talet då man hade ett 20-tal anställda. Det fanns även järnvägsstation och ett kraftverk.

Sedan nedläggningen har underhållet upphört, och byggnaderna håller med gravitationens hjälp sakta på att riva sig själva.

A hundred years ago, the area near Heby and Vittinge was known for its clay tile industry. These abandoned buildings are remains from the period.