Henrik von Klopp

Porsi kraftstation

Porsi  kraftstation ligger i utkanten av Vuollerim, precis där Stora och Lilla Luleälv flyter samman. Den började byggas 1957 och öppnade 1962.

Tre turbiner genererar sammanlagt 270 MW från en fallhöjd av 33 meter.

Maskinhuset Porsi kraftstation

Porsi är den till effekten största ovanjordsanläggningen i Luleälven. De större anläggningarna har alla maskinsalen insprängd i berget.

Maskinhuset sett från dammkrönet. Observera resterna av flottningsrännan i bildens högra kant.

När Porsi byggdes flottade man fortfarande timmer på älven. Stationen försågs därför med en 130 meter lång flottningsränna som hade en kapacitet på 35000 stockar per timme.  Den var i bruk fram till 1974. Man kan fortfarande se betongfundamenten den vilade på  bredvid maskinhuset.

Intagsbyggnad

Bygget av Porsi skedde under stor tidspress. Glidformsgjutning och prefabricerade betongelement användes för att hålla nere byggtiden.

Luleälven nedströms Porsi sedd från dammens krön

Dammen är en jorddamm med en längd på 953 och en höjd på 37 meter. Längs dammens krön går en bilväg.

I informationsmaterial om Öresundsbron brukar man ofta framhålla kombinationen av järnvägs och biltrafik som något unikt. Men – som så ofta är fallet – någon annan hann före.

Redan 1926 var Inlandsbanans järnvägsbro över Stora Luleälv klar. Under ett antal år användes bron för både järnvägs och biltrafik.

Den 185 meter långa stålbron vilar på fundament av betong. Älven korsas några kilometer uppströms från dammen vid Harsprångets kraftstation.

Observanta läsare har redan nu noterat att all trafik gick i ett plan. Man får förmoda att bilisterna lärde sig tågtidtabellen för att undvika missöden.

Landsvägen mellan Jokkmokk och Porjus går numera över dammen vid Ligga. Sedan Ligga blev klart på 60-talet har biltrafiken över stålbron upphört. Bilvägen är blockerad med rejäla stenblock.

Under efterkrigstiden var mantrat inom försvaret skydd genom skingring. Genom att sprida enheter över landet skulle det krävas en enorm insats av angriparen (vi kan kalla den Sovjetunionen) för att slå ut det svenska flygvapnet.

Som komplement till de fasta baserna byggdes ett stort antal reservvägbaser.  Samtliga dessa baser är avvecklade idag. Att “återta” bassystemet skulle kräva enorma investeringar (och politisk vilja). Chefsingenjören har skrivit mer om detta.

Å andra sidan finns det inte mycket kvar att sprida ut. För den som vill veta mer om flygvapnets dagsform rekommenderar jag Jan Reuterdals bloggpost .

Vägar som reservflygbaser började diskuteras på 1950-talet. Förebilden var tyska Luftwaffe, som använt ombyggda Autobahnsträckor under andra världskrigets slutskede.

Hebybasen på bilderna var en av de första reservvägbaserna i Sverige. Den öppnades 1966 och kom att användas flitigt för övningar.

Konstruktionen var enkel. Man behövde en raksträcka på minst 2000 meter utan allt för stor lutning. Vägen gjordes bredare än normalt med “cykelbanor”. Den totala bredden blev 12 meter.

I ena änden av banan fanns en klargöringsplatta och i den andra en vändplatta.

Totalt byggdes 25 reservvägbaser under åren 1963 till 1967. Ytterligare ett tiotal planerades. Den fredstida användningen, att pröva toppfarten på lokalbefolkningens bilar och motorcyklar, lär snart bli hindrad av mitträcken.

East Side Branch Library. Klicka på bilden för att se fler.

“Knowledge is power”.  Visdomsorden står ovanför porten där vi kliver över lite tomglas och resterna av en dörr för att ta oss in.

Det är inte mycket kvar av biblioteksfilialen i East Side. Av den en gång rätt imponerande byggnaden återstår bara ett tomt skal.

The abandoned East Side Branch Library in Gary, Indiana. Click the image to se  a gallery of images.

Klicka på bilden för att se fler

City Methodist Church är en av de mest kända platserna i Gary, men sannerligen inte på det sätt kyrkans grundare hade tänkt sig.

Byggnaden, som stod klar 1927, finansierades till hälften av US Steel som var den dominerande arbetsgivaren i Gary.

Klicka på bilden för att se fler

Bilder från 60-talet visar en kyrka och en församling som blomstrar. Kyrkorummet har plats för nästan 1000 personer. Man har kostat på sig att bygga Indianas största kyrkorgel.

Klicka på bilden för att se fler

Några decennier senare är kyrkan en ruin.

Sedan den var som störst har Garys befolkning minskat med motsvarande ett helt Jönköping. De som blivit kvar verkar ha annat för sig än att gå i kyrkan.

The abandoned City Methodist Church in Gary, Indiana. Click the images to see a gallery from the church.

På Jungnerholmarna utanför Fliseryd står det här lilla kraftverket som enligt Kuhlin togs i drift redan 1892.

Jungnerholmarna är gammal industrimark. De har fått sitt namn efter Waldemar Jungner vars företag tillverkade nickel-kadmium och blyackumulatorer på platsen mellan 1907 och 1974.

Fabriksområdet (som revs vid millenieskiftet) var kraftigt förorenat med bland annat kadmium, nickel och bly. En omfattande sanering har genomförts. Nu återstår bara enstaka byggnader och några stora gräsmattor.