Stenungsunds kraftverk

Under 2018 genomförde jag ett av mina mest omfattande och utmanande fotoprojekt hittills – dokumentation av Vattenfalls värmekraftverk i Stenungsund. Stenungsund byggdes på 1950-talet för att komplettera vattenkraften under perioder med vattenbrist. När kärnkraften byggdes ut minskade behovet av fossileldade kraftverk och anläggningen har under de senaste decennierna fungerat som …

Billsta

Billstaån är vattendraget mellan sjöarna Näkten och Storsjön i Bergs kommun. I ån finns tre av Jämtkrafts kraftstationer. Närmast Storsjön ligger Billsta som genomgick en omfattande upprustning 2011-2012. All maskinell utrustning byttes ut. Stationen byggdes ursprungligen 1911 och drivvattnet leds via en trätub. Årsproduktionen är ca 2,5 GWh.

Strömsberg

Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån. Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB.

Torpshammar

Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW.

Hermansboda

Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …

Bonsaikraftverk i Getterån

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu.

Under golfbanan i Porjus

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …

Skallböle

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Höljebro

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …