Forsbo gruvor

Forsbo är en liten gruva belägen öster om Säter. Gruvan drevs av Ställbergsbolaget. Verksamheten pågick från början av 50-talet fram till 1971. Kvar finns gruvhål, gruvlaven och gruvstugan. Dessutom finns de obligatoriska samlingarna av skrotbilar och annan bråte som alltid verkar finnas runt nedlagda gruvor. Laven är byggd i betong likt de flesta av efterkrigstidens gruvor. Under en tid har den använts som klättervägg.

Långnäs

Verket i Långnäs byggdes 1935. 1954 gjordes en utbyggnad för att ta hand om ökade volymer av malm från Vingesbackegruvan. Det fanns ett anrikningsverk på platsen redan 1908, men det brann ner 1935. Byggnaderna uppfördes i en sluttning för att man skulle kunna dra nytta av gravitationen i anrikningsprocessen.   Till verket fraktades bergmassorna på järnväg från de närbelägna gruvorna. När anrikningsprocessen var klar, fraktades malmen till masugnen i Hofors.     Fram till 1935 användes båtar, som via en 1200 meter lång kanal tog sig till sjön Lillgösken. På andra sidan sjön fortsatte man genom Hoån till Hosjön. Båttransport …

Centralföreningen – Valla

I Sverige byggdes den första silon i armerad betong 1915. Användandet av betong kom från USA, där man började använda metoden runt förra sekelskiftet.   Silobyggandet satte fart efter andra världskriget då effektivisering, rationalisering och strukturomvandling blev ledord för jordbruket. Ökad specialisering (exempelvis på spannmål), och större gårdar gjorde att behovet av tork och lagringskapacitet ökade.   Centralföreningar (föregångare till dagens Lantmännen) byggde så det knakade, och som mest fanns det över 120 siloanläggningar i Sverige.   På senare tid har allt fler gårdar investerat i egen torkkapacitet. Utnyttjandet av de centrala siloanläggningarna har minskat, och verksamheten har dragits med …

Hälleforsnäs

Det är en gråmulen februaridag när jag kommer till det sörmländska samhället Hälleforsnäs. I Hälleforsnäs ligger bruket med samma namn, som lades ner under 1980-talet. Bruket grundades redan 1659, då man började gjuta kanoner. På 1800-talet tog verksamheten fart under ledning av familjen Celsing. Hälleforsnäs tillverkade bland annat husgeråd, radiatorer och värmepannor. Som många liknande svenska företag nåddes en topp på 1960-talet, och sedan vidtog en lång resa utför mot konkurs. På brukets område finns idag en del småföretag och ett museum. Många av de större byggnaderna står tomma. Ett försök med inomhusspeedway verkar inte ha blivit någon större framgång.