Indalsälvens regleringsförening bildades i Östersund i mars 1920. Bland initiativtagarna fanns de företag som byggt eller planerade att bygga kraftverk i älven, bland andra Krångede AB och Eggfors AB. Till ordförande för föreningen utsågs den dåvarande generaldirektören för Vattenfallsstyrelsen Fredrik Vilhelm Hansen. Under de första åren var verksamheten ganska blygsam …
Under 2011-2012 dokumenterade jag stora delar av Värtagasverket efter att Fortum lämnat över anläggningen till Stockholms stad. I galleriet nedan finns ett urval av de många bilder jag producerade. Området runt Ropsten är en del av Stockholm som nu förändras i snabb takt.
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
I mitt förra inlägg skrev jag om svårigheterna att planera taklagsfesten vid Krokströmsbygget 1951. Lösningen blev till slut att dela upp festen på två dagar. När känslorna lugnat ner sig lite var det dags för Ingenjör Forssblad att styra upp detaljplaneringen. Den 28/9 reste han till Ytterhogdal för ett möte …
Vattenrallarna i Krokströmmen hade i jämförelse med pionjärerna i Porjus och Suorva några decennier tidigare förhållandevis drägliga arbets- och bostadsförhållanden. Nöjesutbudet i Älvros som låg närmast bygget var dock synnerligen begränsat om man inte gillade att gå i kyrkan, fiska eller åka skidor. Det var med andra ord ett ganska …
Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …
Fortums kraftverk Halvfari uppfördes 1976–1978 och är – i likhet med samtida anläggningar – inget arkitektoniskt mästerverk. Kraftverket är i alla fall vackert beläget i Ljusnans dalgång några kilometer uppströms Hede. Under 2011 gjordes ett antal ombyggnader för att förbättra dammsäkerheten vid höga flöden. Dammen förstärktes och försågs med erosionsskydd. …
Laforsen i Ljusnan är ett vattenkraftverk beläget mellan Färila och Kårböle i Hälsingland. Under tiden mellan världskrigen var platsen kanske mest känd för de pingstfester som arrangerades vid den närbelägna dansbanan. Festerna var välbesökta och krävde periodvis stora insatser av ordningsmakten. Sedan kraftstationen togs i bruk 1953 är det mer …
Byarforsens kraftverk ligger i Ljusnan, mellan stationerna i Sveg och Krokströmmen. Kraftverket byggdes på 1970-talet och personen som ritade maskinstationen har sannolikt aldrig tilldelats något arkitekturpris. Anläggningen utnyttjar en fallhöjd på 9,9 meter för att driva en ensam Kaplanturbin. Maximal effekt är 16 MW.
Gammelänge kraftverk ligger nedströms Krångede i Indalsälven och utnyttjar den återstående fallhöjden mellan Krångedeverket och Hammarforsen i Ragunda. Arbetena i Gammelänge inleddes 1941 och försvårades av krigsårens materialbrist. Dessutom blev stora delar av arbetsstyrkan om totalt 950 man periodvis inkallad till beredskapstjänst. Älven dämdes över med en 450 meter lång …