Gasverket i Värtan byggdes 1890-1893 och ritades av Ferdinand Boberg (1860-1946). Byggnaderna var mycket påkostade både i utförande och material och arkitektuppdraget omfattade även staket, smidesdetaljer och möbler. En av de första byggnaderna var mätarhuset där man placerat instrumentering som mätte mängden producerad gas. Från mätarhuset pumpades gasen vidare in …
Vid det nedlagda gasverket i Värtan pågår processen att förvandla det forna industriområdet till bostadsrätter. De fyra gasklockorna – ja de är faktiskt fem om man räknar den sfäriska från 1970-talet – kommer antingen att rivas eller byggas om. Om man vill få möjlighet att studera 100 års utveckling på …
Industriområdet Lövholmen på västra Liljeholmen etablerades i slutet av 1800-talet. Bland de verksamheter som funnits i området kan nämnas Beckers (färgtillverkning), AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik och flera leverantörer av byggmaterial. Under en tid tillverkades även kärnbränsle – ett ämne jag återkommer till senare i år. Idag har de flesta industrier …
De stora avstånden och anläggningarnas storlek vittnar om att elproduktion inte är riktigt så enkelt som en del debattörer vill få oss att tro. Behoven kan inte täckas genom att på kort tid smälla upp några solpaneler. Ny kapacitet kräver enorma investeringar och lång tid från beslut till produktion. Ta Stockholms kommunala energibolag som exempel. Redan på 1940-talet hade man ett kraftverk i Järpströmmen nära Norska gränsen. Kraftverket levererade tillsammans med Krångede och anläggningar i Dalälven under en period mer än ¾ av stockholmarnas elektricitet. Järpströmmen kompletterades snart med ytterligare en kraftstation i Indalsälven, den här gången i Svarthålsforsen inte …
Stockholms stads utbyggnad av vattenkraft inleddes 1911 när bygget av Untraverket i Dalälven påbörjades. Anläggningen togs efter en del förseningar i bruk 1918. De 40 MW stationen skulle leverera när den var fullt utbyggd ansågs vid driftstarten kunna täcka huvudstadens kraftbehov under all framtid. Man kan förstås göra sig lustig över dåtidens beslutsfattare, men med tanke på att en genomsnittlig lägenhetsinstallation omfattade två glödtrådar var det inte ett orimligt påstående. För matlagning och uppvärmning skulle staden använda gas från det nyligen färdigställda Värtagasverket. Behovet av elektricitet ökade snart i en takt ingen kunnat förutse. Produktionen ökades genom utbyggnad av det …
Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011. Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager. Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och …