Kungsfors i Viskan

Kungsfors kraftverk ligger i utkanten av Skene och byggdes ursprungligen för att förse den närbelägna textilfabriken med kraft. Den första turbinen, tillverkad av Werkstaden Kristinehamn, togs i drift 1920 och är av Francistyp med horisontell axel. När det 20 år senare var dags att bygga ut anläggningen hade turbintekniken utvecklats …

Långbjörn

Långbjörn är ett av Vattenfalls kraftverk i Ångermanälven, beläget mellan Näsåker och Junsele.  Anläggningsarbetet påbörjades efter att den närbelägna stationen i Lasele blev klar 1956. Stora delar av arbetsstyrkan fördes över till det nya bygget och kunde inkvarteras i Kilforsens anläggarsamhälle som låg ett stenkast bort. I jämförelse med Vattenfalls …

Fors i Nyköpingsån

Fors ullspinneri grundades 1873. I fabriken, belägen intill Sankt Anne kvarn i Nyköping, tillverkades bland annat filtar och företaget hade som mest 400 anställda. Spinneriet elektrifierades på 1890-talet och 50 år senare genomfördes en modernisering som bland annat omfattade en ny kraftstation färdig att tas i bruk 1942. På 1960-talet …

Anjan

I en tidigare bloggpost skrev jag lite om regleringen av sjöarna i Kallsjösystemet. Anjan, som ligger mellan Kallsjön och Norska gränsen, är en av de sjöar där vattenregleringsföretaget utnyttjade möjligheten att ansöka om tillfällig reglering. En damm över sjöns utlopp började byggas 1939 och kunde tas i bruk redan till …

Näverede

Näveredeforsen ligger mellan Midskog och Stugun i Indalsälven. 1952 beställde Vattenfall ett kraftverk som togs i drift bara tre år senare hösten 1955. Forsen dämdes över med en 770 meter lång och 18 meter hög jorddamm. Nedströms grävdes en 200 meter lång avloppskanal och älven rensades på en sträcka av …

Kolossen vid Krokströmmen

OS i London 1948 blev för svenskt vidkommande ett av de mest framgångsrika genom tiderna. Hela 45 medaljer fick de svenska deltagarna med sig hem. Framgången berodde förstås inte på överlägsna gener eller träningsmetoder, utan på att en hel generation unga män hade dödats på slagfälten. För svenskt näringsliv rådde liknande förutsättningar. Europa låg i ruiner och material för återuppbyggnaden kunde levereras av den oskadda svenska industrin. Energibehovet växte snabbt vilket krävde en snabb utbyggnad av vattenkraften. Teknikutvecklingen hade redan på 1930-talet gjort det möjligt att föra över kraft från Norrlands älvar till södra Sverige. En av de första efterkrigsanläggningarna …

Svarthålsforsen

De stora avstånden och anläggningarnas storlek vittnar om att elproduktion inte är riktigt så enkelt som en del debattörer vill få oss att tro. Behoven kan inte täckas genom att på kort tid smälla upp några solpaneler. Ny kapacitet kräver enorma investeringar och lång tid från beslut till produktion. Ta Stockholms kommunala energibolag som exempel. Redan på 1940-talet hade man ett kraftverk i Järpströmmen nära Norska gränsen. Kraftverket levererade tillsammans med Krångede och anläggningar i Dalälven under en period mer än ¾ av stockholmarnas elektricitet. Järpströmmen kompletterades snart med ytterligare en kraftstation i Indalsälven, den här gången i Svarthålsforsen inte …

Dormsveden

Dormsvedens kraftverk ligger mellan sjöarna Rämen och Lilla Ulvsjön i Tunaåns avrinningsområde söder om Borlänge. Maskinstationen från 1913 är uppförd i slaggsten. Vattnet når stationens 370 kW turbin via en grävd kanal och en trätub. Anläggningen renoverades 1987. Nuvarande ägare är Borlänge Energi AB.

Gigantiske Gerhard

Landets till effekten största vattenkraftverk finns i Harsprånget, nedströms Porjus i Luleälven. Harsprångsfallet har dämts över med en 1400 meter lång, 50 meter hög stenfyllningsdamm. Jag har skrivit om Harsprångets samhälle tidigare, men under sommaren 2011 fick jag till slut möjlighet att besöka själva kraftstationen. Ovan jord finns en rätt imponerande byggnad som innehåller personalutrymmen, verkstad och en omlastningshall. Möten – här måste man kanske använda det högtidligare ordet sammanträde – kan hållas i en ståndsmässig miljö. Maskinstationen befinner sig under jord. I den ursprungliga maskinsalen finns de fyra aggregat som installerades 1951-1952 och 1978. Längs ena kortväggen står en …

Under golfbanan i Porjus

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …