Torpshammar

Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW.

Leringsforsen

Vattenfalls kraftverk Leringsforsen ligger i Gimån vid sjön Leringens södra strand. Anläggningen togs i drift 1944 – ett år  efter det betydligt större Torpshammar som ligger någon mil nedströms. Gimån är ett biflöde till Ljungan. Fallhöjden är 16 meter. En ensam Kaplanturbin ger en maximal effekt på 9 MW. Årsproduktionen är normalt 30 GWh.

Vår i Skedvi

Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår. 2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014. Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns här.

Kölsillre

Kraftstationen Kölsillre i Ljungan. Anläggningen stod klar 2006 och ägs av Ytterhogdals Elektriska Kraft AB

The same procedure as every year, James!

Det börjar bli rutin nu. När rattmuff och långkalsonger åker på är det dags att värma upp pannorna i Stenungsund. Där finns – förutom en av landets största samlingar av kobratelefoner – ett underjordiskt kraftverk ägt av Vattenfall. Förra vintern var man igång redan i november. Idag blev det återigen dags för Svenska Kraftnät ta Effektreserven i bruk för att undvika elbrist. Inte så dumt att de finns med andra ord. Speciellt med tanke på att anläggningen skulle avvecklas så sent som 2009. Fler bilder finns här och i Scanpix Editorialarkiv. Uppdatering: Nu på morgonen 2/2 är både B3 och …

Kungsfors

Kungsfors är en av VB Krafts två anläggningar i Ställberg. Kraftstationen utnyttjar  en fallhöjd på 14,8 meter och ligger nedströms Brattfors i Arbogaåns vattensystem. Liksom kraftverket i Brattfors byggdes Kungsfors av Ställbergsbolaget för att förse gruvan i Ställberg med kraft. Gruvanläggningen vid Klingspors schakt var en av de första i landet som byggdes i betong. Bilden ovan – hämtad ur boken “Svenska Industrien vid kvartssekelskiftet 1925” – visar hur den såg ut 1924. Maskinstationen i Kungsfors har ett mer traditionellt utseende jämfört med den i Brattfors.  Den ganska oansenliga byggnaden är faktiskt försedd med murstock. Kraftledningen och tranformatorn på baksidan …

Gammelänge

Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift. Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och

Brattfors

Den karakteristiska gruvlaven vid Klingspors schakt i Ställberg togs i bruk 1922. Delar av den infrastruktur som byggdes upp för gruvdriften används fortfarande. Gruvspel, pumpar och belysning drevs av el producerad i två kraftverk inte långt från gruvan. Brattfors byggdes samtidigt som gruvlaven och maskinstationen fick en utformning anpassad till den större byggnaden. 35 år efter gruvans nedläggning 1977 och 90 år efter invigningen levererar Brattfors kraft till det allmänna elnätet. Anläggningen ägs idag av VB Kraft. Brattfors ligger nedströms sjön Norra Hörken i Arbogaån och utnyttjar en fallhöjd på 24,5 meter. Vattenvägarna är ovanligt omfattande med tanke på stationens …

Akkajaure

Från Kungsleden i backen ner mot Vakkotavare ser Akkajaure ut som vilken fjällsjö som helst, även om den är väldigt stor. Men sjön är en konstgjord vattensamling som skapades när dammen i Suorva byggdes på 1920-talet. Uppifrån ser man på stränderna att vattennivån varierar kraftigt över tiden. Suorvamagasinet har byggts ut i etapper. Dammen är efter den fjärde etappen (färdig 1972) 750 meter lång och 50 meter hög. Vattenytan kan variera 30 meter och volymen är svindlande 6000 miljoner kubikmeter. Magasinet lagrar vatten för att jämna ut skillnader i nederbörd. Tack vare dammen finns vatten tillgängligt när behovet av el …

Lugnet i Lindbyn

Lindbyns kraftstation ligger i Dalälven öster om Mockfjärd. Stationen som togs i drift 1953 har stora likheter med den i Stora Skedvi som stod klar fyra år tidigare. På insidan är stora delar av 50-talsmiljön intakt. Kontrollpanelen i plåt står framför maskinistens väl insuttna arbetsplats. Men det var länge sedan det satt en maskinist och övervakade driften här. Lindbyn är – som de flesta av landets vattenkraftverk – avbemannat. När maskinisten i Lindbyn gick i pension 1976 drogs tjänsten in. De första vattenkraftverken hade manuell reglering. En maskinist fick ägna arbetsdagen åt att hela tiden justera turbinens pådrag för att …