Hummelforsen

Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …

Hunge

De stora kraftverk som konstruerades i början av 1900-talet användes av industrin eller för att leverera elektricitet till större städer. Ägarna var oftast inte intresserade av att få privatpersoner som kunder och distributionsnäten var glesa eller obefintliga i stora delar av landet. I elektricitetens barndom var det i stället små …

Långå

Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …

Byarforsens kraftverk

Byarforsens kraftverk ligger i Ljusnan, mellan stationerna i Sveg och Krokströmmen. Kraftverket byggdes på 1970-talet och personen som ritade maskinstationen har sannolikt aldrig tilldelats något arkitekturpris. Anläggningen utnyttjar en fallhöjd på 9,9 meter för att driva en ensam Kaplanturbin. Maximal effekt är 16 MW.

Förnyelse i Gammelänge

Gammelänge kraftverk ligger nedströms Krångede i Indalsälven och utnyttjar den återstående fallhöjden mellan Krångedeverket och Hammarforsen i Ragunda. Arbetena i Gammelänge inleddes 1941 och försvårades av krigsårens materialbrist. Dessutom blev stora delar av arbetsstyrkan om totalt 950 man periodvis inkallad till beredskapstjänst. Älven dämdes över med en 450 meter lång …

Båthusströmmen

  Kraftverket Båthusströmmen ligger vid utloppet av sjön Hösthån mellan Idre och Grövelsjön. Hösthån ingår Dalälvens avrinningsområde. Anläggningen togs i bruk 1956 och har med 3,5 MW en – i jämförelse med andra kraftverk i Dalälven – låg kapacitet. Den byggdes ursprungligen för att generera kraft till bygget av kraftverket …

Krångede

Kraftstationen i Krångede. Den röda byggnaden till vänster i bild är stationens intag. I mitten syns omlastningshallen med sina karakteristiska gavelfönster från golv till tak. Kontrollrum, personal och kontorsutrymmen finns i huskroppen till höger. Notera den bevarade flottningsrännan framför stationen. Sommaren är en intensiv period för landets kraftproducenter. Under en …

Näsaforsen

Näsaforsen, fem kilometer söder om Föllinge, är en av Jämtkrafts kraftstationer i Hårkan. Den togs i bruk 1975 och ersatte då en äldre kraftstation som byggts av Hissmofors AB redan 1926. 2009 gjordes en omfattande revision som bland annat omfattade nytt löphjul och moderniserad reglerutrustning. Maskinstationen är en typisk 70-talskonstruktion byggd av prefabricerade betongelement. När den ritades var inte längre vattenkraften något nytt och det var länge sedan den hade varit en viktig angelägenhet för landets bästa arkitekter. I Näsaforsen finns idag en ensam turbin på 15 MW. Fallhöjden är 16,2 meter.

Högfors i Hårkan

Hårkan är ett biflöde som mynnar ut i Indalsälven i höjd med Lit. Vid Högfors bruk (inte att förväxla med bruket utanför Norberg) användes älvens kraft till att driva ett numera nedlagt träsliperi. Den nuvarande kraftstationen ägs av Jämtkraft och togs i bruk 1985. 1980-talet anses, på goda grunder, av många som ett förlorat decennium när det gäller industriarkitektur. Kraftstationen i Högfors är inte något undantag, men den är i alla fall vackert belägen.

Rönnöfors

Långan är ett biflöde till Indalsälven som flyter samman med den större älven inte långt från Litsnäset. Vid Rönnöfors i Offerdals socken finns ett kraftverk ägt av Jämtkraft. Kraftverket stod klart 2000 och utnyttjar en fallhöjd på 6,8 meter mellan sjöarna Rännögssjön och Landögssjön. Fram till år 2000 fanns det endast en reglerdamm byggd 1959-1960. I anslutning till kraftverket finns ruinerna av Rönnöfors bruk som lades ner 1883. Platsen är värd ett besök, även om den sannolikt kommer bäst till sin rätt sommartid. Maskinstationen är ovanligt påkostad för att vara nybyggd. Taket täcks av torv medan fasaden delvis är klädd …