Svarthålsforsen

De stora avstånden och anläggningarnas storlek vittnar om att elproduktion inte är riktigt så enkelt som en del debattörer vill få oss att tro. Behoven kan inte täckas genom att på kort tid smälla upp några solpaneler. Ny kapacitet kräver enorma investeringar och lång tid från beslut till produktion. Ta Stockholms kommunala energibolag som exempel. Redan på 1940-talet hade man ett kraftverk i Järpströmmen nära Norska gränsen. Kraftverket levererade tillsammans med Krångede och anläggningar i Dalälven under en period mer än ¾ av stockholmarnas elektricitet. Järpströmmen kompletterades snart med ytterligare en kraftstation i Indalsälven, den här gången i Svarthålsforsen inte …

Järpströmmen

Stockholms stads utbyggnad av vattenkraft inleddes 1911 när bygget av Untraverket i Dalälven påbörjades. Anläggningen togs efter en del förseningar i bruk 1918. De 40 MW stationen skulle leverera när den var fullt utbyggd ansågs vid driftstarten kunna täcka huvudstadens kraftbehov under all framtid. Man kan förstås göra sig lustig över dåtidens beslutsfattare, men med tanke på att en genomsnittlig lägenhetsinstallation omfattade två glödtrådar var det inte ett orimligt påstående. För matlagning och uppvärmning skulle staden använda gas från det nyligen färdigställda Värtagasverket. Behovet av elektricitet ökade snart i en takt ingen kunnat förutse. Produktionen ökades genom utbyggnad av det …

Dormsveden

Dormsvedens kraftverk ligger mellan sjöarna Rämen och Lilla Ulvsjön i Tunaåns avrinningsområde söder om Borlänge. Maskinstationen från 1913 är uppförd i slaggsten. Vattnet når stationens 370 kW turbin via en grävd kanal och en trätub. Anläggningen renoverades 1987. Nuvarande ägare är Borlänge Energi AB.

Knutshyttan

I Knutshyttan, längs vägen mellan Romme och Grängshammar, kan alerta resenärer få syn på den här plåtkonstruktionen. Det är svalltornet på intagstuben till Knutshyttans kraftverk som togs i drift 1940. Svalltornet fungerar som en buffert vid snabba växlingar i vattenflödet genom tuben. Utan svalltorn kan tuben kollapsa om det blir stopp i intaget eller sprängas av övertrycket som uppstår om turbinen plötsligt stannar. Det är inte fråga om någon paradanläggning. Maskinhuset är av enklast möjliga konstruktion. 1940 prioriterades en snabb utbyggnad av elproduktionen högre än estetik. Fallhöjden som utnyttjas i Knutshyttan är 26,5 meter. Årsproduktionen är nästan fyra GWh.

De svenska nationalkraftverken

Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här. Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här. Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här.

Strömsberg

Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån. Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB.

Krångede

Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …

Leringsforsen

Vattenfalls kraftverk Leringsforsen ligger i Gimån vid sjön Leringens södra strand. Anläggningen togs i drift 1944 – ett år  efter det betydligt större Torpshammar som ligger någon mil nedströms. Gimån är ett biflöde till Ljungan. Fallhöjden är 16 meter. En ensam Kaplanturbin ger en maximal effekt på 9 MW. Årsproduktionen är normalt 30 GWh.

Vår i Skedvi

Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår. 2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014. Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns här.

Järnvägsforsen

1970-talet var inte något bra decennium när det gäller industriell arkitektur. En del skulle nog hävda att det gällde arkitektur i allmänhet. Järnvägsforsens kraftstation, uppförd mellan åren 1973 och 1976, är inget undantag. Det är svårt att komma på något snällt att skriva om byggnaden – till och med för någon som gillar kraftverk. Att det är fråga om vattenkraft är långt ifrån självklart. Anläggningen står mitt ute i barrskogen utanför Ånge – långt från närmaste sjö eller vattendrag. Men löphjulet som står uppställt mitt på vändplanen avslöjar vad som pågår. Vattnet leds från Holmsjön till Ångesjön via 11 kilometer …