Verkstaden Kristinehamn

Christinehamns Mekaniska Verkstad grundes 1859. 1897 förvärvades företaget av Karlstads Mekaniska Werkstad (KMW). Lite förenklat tillverkades i Karlstad huvudsakligen maskiner till pappersindustrin, medan man i Kristinehamn koncenterade sig på vattenturbiner och regulatorer under varumärket Verkstaden Kristinehamn (VK). Företagets storhetstid sammanföll med den stora utbyggnad av vattenkraft i Sverige som skedde under 1900-talets första hälft. När utbyggnadstakten sjönk på 1960-talet krympte marknaden för kraftmaskiner. KMW köpte Finshyttans Bruk 1959. Nohab och KMW slogs samman 1987. Sveriges tre stora turbinleverantörer hade blivit en. Under åren har ägarna varit många. Nordstjernan, Kvaerner, General Electric och nu senast Andritz Hydro. Maskineri från Kristinehamn finns …

Forshuvudforsen

Forshuvud kraftstation, byggd 1917 – 1921, var i drift fram till 1990. Stationen som ritades av Oswald Almqvist är K-märkt och håller för närvarande på att renoveras till ursprungligt skick. Längs dammkrönet gick tidigare landsvägen till Falun. Bilisterna kunde vila ögonen på luckhusens eleganta betongbågar. Men det är nog trots allt insidan som är det bästa med Forshuvud. Maskiner och instrumentering drabbades inte av någon större modernisering under den tid stationen var i drift. Den nya stationen har en installerad effekt på 44 MW. Årsproduktionen är 209 GWh.

Bullerforsen

Bullerforsen från 1910 är en av Sveriges mest välbevarade kraftverksmiljöer. Vid mitt förra besök var det så mycket snö att jag inte fick möjlighet att fotografera exteriört. Den här gången gick det bättre trots friska vindar. Den nya stationen, öppnad 1990, ligger på andra sidan älven. Fasaden på den nya har med enkla medel anpassats till Klas Bomans ursprungliga station. Fler bilder från Bullerforsen finns här.

Den kungliga hamnen

Herrarna i Sydkrafts ledning måste känt sig ganska nöjda när de stod och väntade på att Kung Gustav V skulle anlända till Bassalt. Den stora invigningen av kraftverken i Lagan ägde rum vid Knäred Övre men kungen besökte även Bassalt. Dit färdades han ståndsmässigt med båt som förtöjdes i en för ändamålet byggd hamn. Hamnen byggdes med samma omsorg som resten av kraftverket och finns kvar än idag. På fyra år hade Sydkraft under ledning av August Schmitz byggt fyra vattenkraftverk. Under samma tid hade staten lyckats bygga ett. Visserligen var kraftverket i Trollhättan betydligt större än de i Lagan, …

Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen som öppnades 1931 ritades av Torben Grut. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion. Jämfört med Erik Hahrs samtida projekt Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en mer traditionell byggnad med fasad i tegel och takflöjlar. Konstruktionen var dock modern för sin tid. Stationsbyggnaden var indelad efter funktion. Uppströms ett luckhus, sedan en maskinsal med högre takhöjd för att få plats med vertikalaxlade Kaplanturbiner. De två ursprungliga turbinerna fick sällskap av en tredje 1937. Maskinsalen är en pärla i ett relativt orört skick. Turbinerna levererade …

Kastellet i Knäred

Man får leta förgäves efter vindbryggan, men kraftstationen Knäred Övre skulle onekligen platsa i en riddarfilm. När de första kraftverken i Lagan byggdes strax efter förra sekelskiftet var borgtemat högsta mode bland kraftverksbyggare. Lägg till det en beställare med efternamnet Schmitz och en arkitekt som ritat fortifikationer åt tyska armen. Var och en förstår att utseendet inte kom till av en slump. Knäred Övre stod klart 1910 och var en del i ett ambitiöst projekt som omfattade fyra kraftverk i Knäred, Majenfors och Bassalt. Exteriört har det inte gjorts några stora förändringar, men på insidan har det hänt en del. …

Stuguns kraftstation

Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet  i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.

Majenfors

Majenfors i Lagan var ett av de fyra kraftverk Sydkraft byggde mellan åren 1906 och 1910. Under ledning av August Schmitz gjordes en storsatsning på kraftproduktion. Projektets omfattning är imponerande än idag – inte minst med tanke på att vattenvägar och dammar fick byggas för hand. Kraftstationen ritades av Frans Fredriksson. Fredriksson hade ett förflutet som arkitekt hos 18:e armekåren i Frankfurt am Main. När man ser den borgliknande byggnaden kan man misstänka att han drog nytta av erfarenheterna från Tyska fortifikationer. Inne i stationen förflyttas man till början av 1900-talet. Visserligen är inomhusställverket försvunnet och stationen obemannad. Men maskinsalen …

Modernism i Ängabäck

Vid en första anblick kan Ängabäcks kraftstation ge ett rätt tråkigt intryck. Kontrasten mellan den rationellt kubformade maskinstationen och de äldre stationerna längs Lagan är enorm. Ängabäck ritades av Hans Westman och stod klar 1952. Bland Westmans tidigare verk kan nämnas kraftstationen i Traryd som byggdes på 40-talet. Men nu var det 50-tal och Westman arbetade med den vita färg som i kombination med geometriskt placerade fönster skulle bli hans varumärke. Triangeltemat är genomgående i Ängabäck. Små triangulära fönster på fasaden kompletteras av en pyramidformad taklanternin. Uppströmsfasaden är betydligt lättsammare och dammen ger ett parklikt intryck.