Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen ritades av Torben Grut och togs i bruk 1931. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och jämfört med Erik Hahrs funktionalism i Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en konservativt utformad byggnad med fasad …

Avestaforsen

Månsbo vid Avestaforsen industrialiserades tidigt, inte minst tack vare den rikliga tillgången på kraft från Dalälven. Bjurfors bruk anlade stångjärnshammare och kvarn i mitten av 1800-talet. 1893 byggde Stockholms Superfosfat Fabriks AB en kloratfabrik och ett vattenkraftverk ritat av Qvist & Gjers ingenjörsbyrå. På ritningen från 1890 föreslås sex turbiner om vardera ”200 elektriska hästkrafter”. De sex turbinerna kom i slutändan att att bli 17 i takt med att fabriken växte. 1925 förvärvades anläggningen av Alby Nya Kloratfabriksaktiebolag, som ganska omgående byggde en ny kraftstation öppnad 1931. Flera verksamheter tillkom i området – bland annat fosfat och aluminiumtillverkning. Aluminiumfabriken blev …

Krokströmmen

Krokströmmens kraftverk ligger vid Kroksjöns utlopp, inte långt från Älvros. Älven Ljusnan har dämts upp med en 45 meter hög och 160 meter bred valvdamm. Verket – som uppfördes av Örebro Elektriska AB – var en del i den storsatsning på elproduktion som inleddes efter andra världskriget. Vid ena stranden står intagets luckhus. Kraftmaskinerna står i en underjordisk maskinsal, 60 meter ner i berget. Ursprungligen installerades två Francisturbiner på tillsammans 50 MW. 1963 togs en Kaplanturbin på 53 MW i drift. Idag är Krokströmmen den till effekten näst största av de 22 stationerna i Ljusnan. Långå, som även den ägs …

Avesta Lillfors

Kraftverket Avesta Lillfors i Dalälven stod klart 1981. På platsen fanns tidigare en äldre kraftstation uppförd 1896. Den nya stationen är ett typiskt 80-talsbygge med dubbla rörturbiner levererade av Kamewa. Maximal effekt är 22 MW.

Ett besök i kraftslottet

Redan i porten till Untra kraftstation möts man av en mäktig utsikt mot maskinhallen där fem generatorer står uppställda på rad. Från den påkostade entrén med väggmålningar (och det gula kakel vi känner igen från Vattenfalls stationer i Porjus och Älvkarleby)  leder en trappa ner till en balkong där man kan hämta andan lite. När stationen var nyöppnad 1918 måste ett besök ha varit en omtumlande upplevelse. Än idag slår pulsen lite snabbare när man ser vad svensk ingenjörskonst kunde åstadkomma i början på förra seklet – låt vara att stationen idag ägs av finländska Fortum. Självklart skulle en så …

Untra – Slottet vid Dalälven

Statliga Vattenfallsstyrelsens nationalkraftverk i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby satte ribban när Stockholms Gas och Elektricitetverk byggde vattenkraftverk i Untra. Arkitekten Gustaf de Frumerie ritade ett kraftslott som inte överträffats i Sverige. Bygget påbörjades 1911 och stod klart 1918. Vid invigningen hade stationen fyra Francisaggregat som kompletterades med ett femte 1937. Enligt planerna skulle Untra täcka Stockholms kraftbehov för all framtid. Riktigt så blev det inte, men anläggningen producerade länge mer än 90% av den el som användes i huvudstaden.  Den 132 km långa kraftöverföringen mellan Untra och Stockholm var banbrytande för sin tid. I Untra användes, precis som i Vattenfalls …

Kraftkapellet i Lunne

Det 185 km långa vattendraget Tidan har sitt utlopp i Vänern. Under lång tid har man utnyttjat vattnets kraft för att driva kvarnar,  smedjor och senare elektriska kraftstationer. Inte mindre än 37 kraftstationer har byggts längs Tidan. Lunne kraftstation står i det lilla samhället Tidan i Skövde kommun. Kraftstationen som byggdes 1921-1923 har två turbiner som ger en sammanlagd effekt på 410 kW. Fallhöjden är 3,9 meter. Den kyrkliknande formen med ett torn är typisk för kraftstationer från början av 1900-talet. I tornet placerades ställverksutrustning som till exempel brytare och transformatorer. På bilderna syns hålen där kabelgenomföringar gjorts tydligt. Idag …

Avesta Storfors

Avesta är en industristad med gamla anor. Kraften från Dalälven utnyttjades till kopparframställning redan på 1600-talet. Längs den sträcka av älven som idag kallas Koppardalen har inte mindre än åtta kraftstationer byggts – tre av dessa är i drift idag. 1898 öppnades kraftverket i Storfors Den ursprungliga stationen var i drift fram till 1918, då det ersattes av Storfors II. Kraftverket på bilderna är Storfors III, som stod klart 1931. Den äldre stationen byggdes senare om till kontor för det närliggande valsverket. Stationen från 1931 ritades av Torben Grut. Från början hade den två Kaplanturbiner. En tredje installerades 1937. På …

Långhag i Dalälven

Kraftstationen i Långhag byggdes av Stora Kopparbergs Bergslag och togs i bruk 1938. Långhag ligger i närheten av Solvarbo i Säters kommun. Stationens två Kaplanturbiner genererar maximalt 49 MW från en fallhöjd av 13 meter. Maskinsalen i funktionalistisk stil ritades av arkitekt Nils Ahrbom (1905-1997). Ahrbom är kanske mest känd för de skolbyggnader han ritade tillsammans med Helge Zimdal. Ahrbom & Zimdal samarbetade fram till 50-talet, då det skar sig. Zimdal gick vidare och ritade bland annat AB Yxhults huvudkontor 1956. Men åter till Långhag. I Långhag utvecklade Ahrbom den stil som Oswald Almqvist och Erik Hahr slagit in på …

Skedvi kraftstation

Skedvi kraftstation i Dalälven ligger en bit utanför Stora Skedvi i Säters kommun. Stationen byggdes av Stora Kopparbergs Bergslag och öppnades 1949. Sedan några år tillbaka ägs den av Fortum. Kraftverket utnyttjar en fallhöjd på 11 meter för att driva två Kaplanturbiner på sammanlagt 38 MW. Årsproduktionen är ca 235 GWh. I Skedvi fortsatte man på den funktionalistiska stil som präglade Långhags kraftstation (1938) några kilometer uppströms. Byggnaden består av ett betongskelett som bär upp en travers. Över dettta ett platt tak. Takhöjden bestämdes av längden på aggregatens axlar. Färgsättningen interiört går i gult och grått med maskiner i rött. …