Eldforsen

Kraftutvinningen i Eldforsen har pågått sedan 1898 då AB Mölnbacka-Trysil öppnade en slipmassefabrik. Eldforsens nya kraftstation stod klar 2009 men togs i drift först 2011 efter en långdragen tillståndsprocess. Den nya stationen ersätter en äldre som byggdes av Korsnäs 1935. I samband med ombyggnaden ökades fallhöjden med två meter. Kraftverkets effekt fördubblades från 5 till 10 MW. Stationen har en Kaplanturbin levererad av CKD. Generatorn kommer från Kroatiska Koncar. På jakt efter vattenkraftsbilder för redaktionell eller kommersiell användning? Mina bilder från Eldforsen och många andra kraftverk finns i Scanpix Editorialarkiv (sök på fotografkod 11189). Det går naturligtvis också bra att …

Lövåsens kraftverk

Lövåsens kraftverk i närheten av Stora Skedvi i Dalarna. Stationen har en effekt på 150 kW och en årsproduktion på 480 MWh.

Äldre instrumentering

I äldre kraftstationer installerades ofta en imponerande uppsättning instrument och kontrollutrustning. Det var inte bara fråga om nytta – minst lika viktigt var att det såg bra och pampigt ut. Om inte annat blev det enklare att förklara för investerarna var alla pengar tagit vägen. Fram till mitten av 1930-talet var många instrument hantverksmässigt tillverkade och variationen stor. Det ställde naturligtvis till det när saker gick sönder. Instrumentering var allvarliga saker och inget man slarvade med. Schaeffer och Budenberg skickade till exempel en anställd till Kina för att köpa hem en tunna bläck. Texten på mätartavlorna måste få rätt nyans. …

Bassalt

Jag har visat bilder från kraftverket i Bassalt vid ett par tillfällen tidigare. Insidan av stationen – ritad av Frans Fredriksson – är minst lika intressant. Grundkonstruktionen från 1910 är väl bevarad. Till höger syns det inglasade kontrollrummet. Ovanpå kontrollrummet finns en balkong där stationens ställverk var placerat fram till moderniseringen då det flyttades utomhus. Francisturbinerna är placerade i öppna sumpar med generatorerna på andra sidan av en vattentät vägg. Aggregat med horisontell axel började användas i nordamerikanska kraftverk runt förra sekelskiftet och blev den dominerande konstruktionen fram till 1920-talet. På 20-talet kom förbättrade lager och nya turbintyper vilket ledde …

Den kungliga hamnen

Herrarna i Sydkrafts ledning måste känt sig ganska nöjda när de stod och väntade på att Kung Gustav V skulle anlända till Bassalt. Den stora invigningen av kraftverken i Lagan ägde rum vid Knäred Övre men kungen besökte även Bassalt. Dit färdades han ståndsmässigt med båt som förtöjdes i en för ändamålet byggd hamn. Hamnen byggdes med samma omsorg som resten av kraftverket och finns kvar än idag. På fyra år hade Sydkraft under ledning av August Schmitz byggt fyra vattenkraftverk. Under samma tid hade staten lyckats bygga ett. Visserligen var kraftverket i Trollhättan betydligt större än de i Lagan, …

Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen ritades av Torben Grut och togs i bruk 1931. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och jämfört med Erik Hahrs funktionalism i Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en konservativt utformad byggnad med fasad …

Avestaforsen

Månsbo vid Avestaforsen industrialiserades tidigt, inte minst tack vare den rikliga tillgången på kraft från Dalälven. Bjurfors bruk anlade stångjärnshammare och kvarn i mitten av 1800-talet. 1893 byggde Stockholms Superfosfat Fabriks AB en kloratfabrik och ett vattenkraftverk ritat av Qvist & Gjers ingenjörsbyrå. På ritningen från 1890 föreslås sex turbiner om vardera ”200 elektriska hästkrafter”. De sex turbinerna kom i slutändan att att bli 17 i takt med att fabriken växte. 1925 förvärvades anläggningen av Alby Nya Kloratfabriksaktiebolag, som ganska omgående byggde en ny kraftstation öppnad 1931. Flera verksamheter tillkom i området – bland annat fosfat och aluminiumtillverkning. Aluminiumfabriken blev …

Infrastruktur i Kolbäcksån

Den 107 kilometer långa Strömsholms kanal följer Kolbäcksån mellan Mälaren och Smedjebacken. Kanalen hade sin storhetstid under andra halvan av 1800-talet då trafiken var lika intensiv som på Göta Kanal. De många bruken längs Kolbäcksån utnyttjade transportleden flitigt. Under några decennier fraktades nästan 10% av det svenska bergsbrukets produktion på kanalen. Tåg och senare vägtransporter konkurrerade sedan ut kanalen. Nyttotrafiken upphörde 1945. Idag består trafiken av fritidsbåtar och slussarna används enbart sommartid. Slussarna på bilderna är de översta i kanalen. De ligger vid Semla där det funnits hytta sedan slutet av 1500-talet. 1861 övertogs Semla bruk av Fagersta bruk. 1897 …

Knäred nedre

Några hundra meter nedströms från Knäred Övre står ytterligare en kraftstation kallad Knäred Nedre. De båda stationerna i Knäred byggdes samtidigt och ritades av samma arkitekt – Hans Thyselius. Mellan de båda stationerna går en grävd kanal. Bägge stationerna har tre aggregat. Knäred nedre har på grund av lägre fallhöjd (9 meter i stället för 10) lägre effekt. Anläggningarna i Knäred, Bassalt och Majenfors byggdes och ägdes länge av Sydkraft. Idag tillhör de norska Statkraft. En del så kallat “brandingarbete” återstår fortfarande.

Kastellet i Knäred

Man får leta förgäves efter vindbryggan, men kraftstationen Knäred Övre skulle onekligen platsa i en riddarfilm. När de första kraftverken i Lagan byggdes strax efter förra sekelskiftet var borgtemat högsta mode bland kraftverksbyggare. Lägg till det en beställare med efternamnet Schmitz och en arkitekt som ritat fortifikationer åt tyska armen. Var och en förstår att utseendet inte kom till av en slump. Knäred Övre stod klart 1910 och var en del i ett ambitiöst projekt som omfattade fyra kraftverk i Knäred, Majenfors och Bassalt. Exteriört har det inte gjorts några stora förändringar, men på insidan har det hänt en del. …