Övergiven hamnterminal

Sedan containern standardiserades i början av 1960-talet har godshanteringen i världens hamnar revolutionerats. Styckegodshanteringen har upphört och idag är det i stort sett bara bulkgods som inte fraktas i containers. De traditionella hamnmiljöerna och hamnarbetarna har försvunnit. Idag är hamnarna – på gott och ont – sterila miljöer med en hög grad av automatisering. Hamnmagasin som inte blivit lägenheter, kranar och övrig infrastruktur har i allmänhet jämnats med marken. Detroit Harbor Terminal  som vi ser på bilderna har klarat sig undan rivning sedan nedläggningen 2004, men det är förmodligen bara en tidsfråga. I byggnaden skedde omlastning från järnväg till fartyg. …

Siciliens guld del 3: Trabia

Den här bloggposten är en fortsättning på två tidigare om den Sicilianska svavelindustrin. För att förstå sammanhangen rekommenderar jag att man läser dessa först här och här. Sicilianarna vägrade först tro på Union Sulphurs produktionskapacitet och den låga produktionskostnad som var möjlig med Fraschprocessen. Efter ett tag sjönk informationen in och man inledde förhandlingar om exportbegränsningar. Ett avtal tecknades som gav de sicilianska producenterna ungefär 25% av världsmarknaden. Union Sulphur tog hand om resten. 1912 gick Fraschs patent ut och flera konkurrerande företag började använda processen. Handelsavtalet gällde fram till 1913, varefter de amerikanska tillverkarna inledde en massiv försäljningskampanj mot …

Gruvan i skogen

I dalaskogarna finns resterna av en järngruva som senast bröts 1960 – 1962. Anläggningen hade ”Vilda Västern-karaktär” och permanentades aldrig. Någon el drogs inte fram, utan man förlitade sig på dieselmotorer för att driva kompressorer, gruvspel och övrig utrustning. Under de två år gruvan var i drift tog man upp 12300 ton berg. 50 år senare har skogen växt sig tät. Trots att mycket av utrustningen lämnades kvar är det lätt att missa platsen om man inte vet vad man letar efter. Abandoned iron mine in the Dalarna region. 

Tretjärn

Vid Tretjärn söder om Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalälven på en 60 meter lång stålbro. Den här sträckan öppnades för trafik 1890 och drevs av Mora Vänerns järnvägsaktiebolag (MVJ) fram till förstatligandet 1917. Trafiken lades ner i september 1969. Rälsen ligger kvar, men slyn har hunnit växa sig tät. Parallellt med järnvägsbron finns en fin vägbro som även den är konstruerad i stål. Steel bridges for rail and road crossing the Dalälven river at Tretjärn.

Siciliens guld del 2: Palo

Första postningen om svavelbrytningen på Sicilien finns här I mitten av 1890-talet drabbades världen av lågkonjunktur och de sicilianska svavelproducenterna genomgick ett stålbad till följd av sjunkande priser. Brittiska företag  stod för större delen av världskonsumtionen av svavel  och bestämde sig för att försöka säkra tillgången på råvaran. 1896 bildades Anglo-Sicilian Company. Företaget fick ensamrätt på försäljningen av sicilianskt svavel under en tioårsperiod, i utbyte mot en garanterad prisnivå på lägst $15 per ton. Monopolet ledde till att priserna på svavel steg 50%. Alla var nöjda, möjligtvis med undantag för de som behövde köpa svavel. Köparna tvingades dock acceptera situationen …

Siciliens guld

Historien om den Sicilianska svavelindustrins uppgång och fall är fascinerande. Idag återstår bara ruiner av det som en gång i tiden var Siciliens viktigaste exportindustri. När den sista gruvan stängdes 1985 hade bytningen gått back  i nästan 90 år. Fram till förra sekelskiftet fanns världens största brytbara fyndighet av rent svavel på Sicilen. Den sträckte sig från Etna till Agrigento och började bearbetas i industriell skala redan i början av 1700-talet. Nästan hela produktionen exporterades till Marseille där svavel användes som råvara inom den snabbt växande kemiska industrin. Två tekniksprång ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på svavel. Det första …

Det Sicilianska Dennispaketet

Europaväg 45 går rakt genom staden Gela på Sicilens södra kust. I utkanterna av staden går den kors och tvärs genom ett område med petrokemisk industri. Trafiken är tät och går längs trånga gator. Som lekman kan man få för sig att en ringled runt Gela vore en bra idé. Och man har faktiskt byggt en. Bred och fin står den där, strax norr om E45. Men något verkar ha gått snett. Det finns inga skyltar och påfarten är igenvuxen. Förundrade åker vi upp längs rampen och kör en bit. Sättningsskadorna är omfattande. Efter några kilometer slutar vägen mitt ute …

Tuna Hästberg

80-metersnivån i Tuna Hästberg bjuder på imponerande isformationer. Det är möjligt att komma djupare än 80 meter, men då måste man dyka. Överallt syns spår av en hård arbetsmiljö. Malmvagnarna handrallades längs ett rälssystem som sträckte sig genom hela gruvan. Malmen i Tuna Hästberg sluttar och brytningen har därför skapat enorma lutande salar. Det är en fascinerande värld där nere. I totalt mörker håller naturen sakta på att bryta ner trä och metall som människan fört dit.