{"id":1455,"date":"2009-11-03T23:22:19","date_gmt":"2009-11-03T21:22:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=1455"},"modified":"2021-04-22T11:04:17","modified_gmt":"2021-04-22T09:04:17","slug":"porjus-det-vita-kolet-nar-odemarken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=1455","title":{"rendered":"Porjus – “Det vita kolet” i \u00f6demarken"},"content":{"rendered":"

I b\u00f6rjan av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade st\u00f6rre inhemska tillg\u00e5ngar p\u00e5 stenkol och var beroende av import.\u00a0 Stora insatser gjordes f\u00f6r att bygga bort stenkolsberoendet, fr\u00e4mst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter.<\/p>\n

\"Ellokomotiv
Ellokomotiv – ur J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsens utredningar ang\u00e5ende Riksgr\u00e4nsbanans elektrifiering 1910<\/figcaption><\/figure>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen gjorde \u00e5ren 1902 till 1908 f\u00f6rs\u00f6k som visade att elektrisk drift var tekniskt m\u00f6jlig.\u00a0 Den gick \u00e4ven att r\u00e4kna hem ekonomiskt, s\u00e5 man beslutade att omg\u00e5ende p\u00e5b\u00f6rja elektrifiering av statens j\u00e4rnv\u00e4gar.\u00a0 Till pionj\u00e4rprojekt uts\u00e5gs Riksgr\u00e4nsbanan mellan Kiruna och Narvik. P\u00e5 banan fraktades malm \u00e5t LKAB och volymerna \u00f6kade stadigt.\u00a0 Med\u00a0 fortsatt anv\u00e4ndning av \u00e5nglok skulle det snart bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att anl\u00e4gga dubbelsp\u00e5r f\u00f6r att ha tillr\u00e4cklig kapacitet. Fr\u00e5n och med 1908\u00a0hade J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen dessutom\u00a0ing\u00e5tt ett fastprisavtal med LKAB som gav betalt per transporterat ton malm. Tidigare hade transporterna skett p\u00e5 l\u00f6pande r\u00e4kning men nu \u00f6kade pl\u00f6tsligt J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsens intresse f\u00f6r att pressa kostnader.<\/p>\n

\"Tidtabelldiagram
Tidtabelldiagram ur utredningen om Riksgr\u00e4nsbanans elektrifiering<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rutom s\u00e4nkt br\u00e4nslekostnad gav elektrisk drift flera f\u00f6rdelar. Ellok hade j\u00e4mnare g\u00e5ng vilket till\u00e4t l\u00e4ngre och tyngre t\u00e5gs\u00e4tt. De var dessutom snabbare \u00e4n \u00e5nglok s\u00e5 det gick att k\u00f6ra flera t\u00e5g mellan Kiruna och Narvik p\u00e5 samma tid. N\u00e4r dessa faktorer togs med i ber\u00e4kningarna visade det sig att man med elektrisk drift skulle klara trafiken med enkelsp\u00e5r.\u00a0 Transportkostnaden per ton malm skulle bli 39 \u00f6re j\u00e4mf\u00f6rt med ber\u00e4knade 52 \u00f6re f\u00f6r \u00e5ngdrift.<\/p>\n

\"Abisko
Abisko \u00d6stra station. I tornet installerades elektrisk utrustning f\u00f6r Malmbanans elektrifiering.<\/figcaption><\/figure>\n

En annan inte helt obetydlig faktor p\u00e5verkade valet av Riksgr\u00e4nsbanan som f\u00f6rsta elektrifieringsprojekt. Den nya tekniken skulle s\u00e4kert drabbas av barnsjukdomar och om ett malmt\u00e5g\u00a0blev st\u00e5ende uppe vid Riksgr\u00e4nsen r\u00e4knade man med att kunna l\u00f6sa problemen i lugn och ro. L\u00e4get norr om Polcirkeln hade sina f\u00f6rdelar – politiker eller journalister kunde h\u00e5llas i okunnighet.<\/p>\n

F\u00f6r att t\u00e4cka SJ:s behov av kraft beh\u00f6vdes en effekt p\u00e5 relativt modesta 7 MW. Den ursprungliga planen var att bygga en kraftstation med tv\u00e5 generatorer i Vakkokoski – en av Torne\u00e4lvens\u00a0forsar bel\u00e4gen i anslutning till Malmbanan. Den nybildade Vattenfallsstyrelsen under ledning av Vilhelm Hansen hade dock andra planer.<\/p>\n

Hansen hade tagit starkt intryck av det han sett under studieresa till Niagarafallen 1906. Runt de orter d\u00e4r man byggt kraftverk hade det det bildats kluster av st\u00e5l och tr\u00e4industri. Hansens vision var att f\u00e5 till st\u00e5nd en liknande utveckling i Norrland med vattenkraften som “h\u00e4vst\u00e5ng”.<\/p>\n

Man ska inte heller underskatta vikten av nationell prestige. Sverige ville etablera sig som f\u00f6reg\u00e5ngsland p\u00e5 elomr\u00e5det. Vattenfalls plan var att bygga tre “nationalkraftverk” i Trollh\u00e4ttan, \u00c4lvkarleby och Porjus. I det sammanhanget var 7 MW inte mycket att skryta med.\u00a0Effekter upp\u00e5t 10 MW per generator b\u00f6rjade bli vardagsmat.<\/p>\n

\"Varvr\u00e4knare<\/p>\n

Vattenfall f\u00f6rordade s\u00e5ledes en betydligt st\u00f6rre anl\u00e4ggning med placering i Porjus vid\u00a0Stora Lule\u00e4lv. Kapaciteten skulle initialt vara 45 MW – mer \u00e4n sex g\u00e5nger SJs behov – med m\u00f6jlighet att bygga ut till det dubbla. Regering och riksdag gick p\u00e5 Vattenfallsstyrelsens linje, n\u00e5got som sannolikt bidrog till en m\u00e5ng\u00e5rig rivalitet och samarbetssv\u00e5righeter mellan de tv\u00e5 statliga verken.<\/p>\n

Porjusprojektet var i framkant i flera avseenden. Visserligen hade man byggt underjordiska maskinhallar tidigare, men aldrig i s\u00e5dant format. \u00d6verf\u00f6ringen till Malmbanan skulle kr\u00e4va en sp\u00e4nning p\u00e5 rekordh\u00f6ga 80 KV. Dammanl\u00e4ggningen och tunnlarna f\u00f6r vattenf\u00f6ringen var med den tidens m\u00e5tt kolossala. Att g\u00f6ra allt detta samtidigt,\u00a0dessutom i v\u00e4gl\u00f6st land,\u00a0m\u00e5ste betraktas som modigt.<\/p>\n

1910 p\u00e5b\u00f6rjades bygget under strapatsartade former. Inledningsvis saknades j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse, s\u00e5 utrustning fick b\u00e4ras l\u00e4ngs en 54 kilometer l\u00e5ng sp\u00e5ngad vandringsled fr\u00e5n G\u00e4llivare. Arbetarna bodde till att b\u00f6rja med i kojor som senare ersattes av 24-mannabaracker. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n G\u00e4llivare blev klar i juli 1911 \u00f6kade infl\u00f6det av material. Ett provisoriskt vattenkraftverk kompletterade den \u00e5ngturbin som tidigare sl\u00e4pats till platsen. 1912 var arbetsstyrkan som st\u00f6rst och omfattade 2903 personer.<\/p>\n

\"Generator
Generator och turbin (i nischen till h\u00f6ger i bild)<\/figcaption><\/figure>\n

Dammen i Porjus var av Ambursentyp och 1250 m l\u00e5ng. Sj\u00e4lva kraftverket var placerat i en underjordisk maskinsal, 50 meter under jord.\u00a0 Vattnet leddes via en mer \u00e4n 500 meter l\u00e5ng tunnel till en f\u00f6rdelningsbass\u00e4ng ovanf\u00f6r maskinsalen.\u00a0Fr\u00e5n bass\u00e4ngen str\u00f6mmade vattnet i vertikala tuber till turbinerna tillverkade av Trollh\u00e4ttef\u00f6retaget Nydqvist och Holm.\u00a0Dessa var uppst\u00e4llda med horisontell axel och av Francistyp. Generatorer och \u00f6vrig elektrisk utrustning levererades av ASEA. Efter att ha passerat turbinerna leddes vattnet tillbaka till \u00e4lven via en 1274 meter l\u00e5ng avloppstunnel.<\/p>\n

\"St\u00e4llverksbyggnaden
St\u00e4llverksbyggnaden – Porjus kraftstation<\/figcaption><\/figure>\n

Den del av kraftverket som ligger ovanf\u00f6r jord \u00e4r st\u00e4llverksbyggnaden ritad av arkitekt Erik Josephson.\u00a0 Josephson ritade \u00e4ven de tv\u00e5 andra monumentala kraftverken i Trollh\u00e4ttan (1910) och \u00c4lvkarleby (1915). Ut\u00f6ver kraftverk ritade han bland annat kaserner, s\u00e5 det var en man med vana att rita respektingivande byggnader.<\/p>\n

\"Del<\/a>
Del av kontrollpanel utf\u00f6rd i marmor<\/figcaption><\/figure>\n

I st\u00e4llverksbyggnaden fanns transformatorer och annan elektrisk utrustning, samt kontrollrum, kontor och verkst\u00e4der. Att det var fr\u00e5ga om att bygga ett skyltf\u00f6nster f\u00f6r svensk ingenj\u00f6rskonst \u00e4r tydligt. Inga kostnader sparades p\u00e5 detaljer. Man\u00f6vertavlan i Kontrollrummet utf\u00f6rdes i tv\u00e5 sorters marmor (den ena varianten importerades fr\u00e5n Italien). Belysningsarmaturerna designades av konstn\u00e4ren Olga Lanner. I maskinhallen kl\u00e4ddes v\u00e4ggarna med glaserat kakel.<\/p>\n

Slutresultatet var ett imponerande krafttempel och rapporterna fr\u00e5n invigningen 1915 var lyriska. Norrskensflammans reporter gl\u00f6mde\u00a0ett tag sin journalistiska objektivitet och skrev:<\/p>\n

“Efter att ha sett Porjus maskinsal tror jag att jag kan d\u00f6 utan att dessf\u00f6rinnan ha sett ett indiskt eller japanskt tempel… …I taket sitter en h\u00e4rskara lampor med starkt fosforicerande glas. Nu \u00e4r alla lampor t\u00e4nda, \u00e5stadkommande ett milt men genomtr\u00e4ngande ljus, som solen p\u00e5 en klar septemberdag…”<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1970-talet b\u00f6rjade det, trots omfattande utbyggnad, bli dags ers\u00e4tta Porjusstationen.\u00a0 1971 p\u00e5b\u00f6rjades bygget av Porjus nya kraftstation. Arbetena omfattade en ny damm och en maskinhall inneh\u00e5llande tv\u00e5 Francisturbiner med vertikal axel. De nya aggregaten (installerade 1975 och 1980) gav en sammanlagd effekt om 480 MW. D\u00e4mningsgr\u00e4nsen \u00f6kade 2,1 meter och vattenmagasinet v\u00e4xte fr\u00e5n 190 till 610 miljoner kubikmeter.<\/p>\n

\"Den
Den nya kraftstationen i Porjus (1975\/1980)<\/figcaption><\/figure>\n

Efter nedl\u00e4ggningen var den gamla stationen l\u00e4nge hotad av rivning. Som tur \u00e4r har den bevarats och anv\u00e4nds nu som dep\u00e5 f\u00f6r Vattenfalls underh\u00e5llspersonal. Delar av maskinhallen anv\u00e4nds f\u00f6r utbildning och provning. Stationen fungerar \u00e4ven som museum och har \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten sommartid.<\/p>\n

The old power station at Porjus (1910).\u00a0<\/em><\/p>\n

Views: 49<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I b\u00f6rjan av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade st\u00f6rre inhemska tillg\u00e5ngar p\u00e5 stenkol och var beroende av import.\u00a0 Stora insatser gjordes f\u00f6r att bygga bort stenkolsberoendet, fr\u00e4mst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen gjorde \u00e5ren 1902 till 1908 f\u00f6rs\u00f6k som visade att elektrisk drift var …<\/p>\n

Read more<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_s2mail":"yes","footnotes":""},"categories":[142],"tags":[55,110,242,109],"class_list":["post-1455","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-industrikultur","tag-kraftverk","tag-porjus","tag-vattenfall","tag-vattenkraft","post--no-featured-image"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1455","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1455"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1455\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7310,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1455\/revisions\/7310"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1455"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1455"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1455"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}