{"id":7928,"date":"2023-07-25T10:49:28","date_gmt":"2023-07-25T09:49:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7928"},"modified":"2023-07-25T11:54:22","modified_gmt":"2023-07-25T10:54:22","slug":"phwr-350-mw-karnkraftsstation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7928","title":{"rendered":"PHWR 350 MW K\u00e4rnkraftsstation"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_21-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7937\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_21-2.jpg 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_21-2-800x600.jpg 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_21-2-768x576.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>V\u00e4gvisare p\u00e5 Studsvikomr\u00e5det.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>AB Atomenergi bildades efter andra v\u00e4rldskrigets slut med m\u00e5let att utveckla en helt inhemsk k\u00e4rnkraftsindustri. Med tanke p\u00e5 landets storlek var det ett mycket ambiti\u00f6st program som sj\u00f6sattes. I slutet av 1950-talet var forskningsreaktorerna R1 och R0 i drift medan <a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=5154\">R2 <\/a>var under uppf\u00f6rande. Ett forskningscentrum f\u00f6r k\u00e4rnteknik hade etablerats i Studsvik utanf\u00f6r Nyk\u00f6ping. Bolaget utvecklade metoder f\u00f6r uranutvinning och hade byggt ett <a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7838\">uranextraktionsverk i Kvarntorp<\/a>. P\u00e5 Liljeholmen fanns en fabrik f\u00f6r <a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7864\">tillverkning av br\u00e4nsleelement<\/a> och i \u00c5gesta s\u00f6der om Stockholm p\u00e5gick bygget av den f\u00f6rsta kraftproducerande reaktorn R3 \u201dAdam\u201d. Planeringen f\u00f6r n\u00e4sta utvecklingssteg, den elproducerande reaktorn <a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?fluxus_portfolio=marviken\">R4 \u201dEva\u201d<\/a>, p\u00e5gick f\u00f6r fullt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_23-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7938\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_23-2.jpg 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_23-2-800x600.jpg 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_23-2-768x576.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>R0 reaktorhall.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>\u201dDen svenska linjen\u201d hade som m\u00e5l att Sverige skulle vara<a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7740\"> sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande<\/a> och d\u00e4rf\u00f6r skulle reaktorerna anv\u00e4nda naturligt (ej anrikat) uran. F\u00f6r att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt god neutronekonomi kr\u00e4vdes grafit eller tungt vatten som moderator och R3 var konstruerad som en tungvattenmodererad tryckvattenreaktor (PHWR). Initialt var \u00e4ven R4 t\u00e4nkt att bli en tryckvattenreaktor men i b\u00f6rjan av 1960-talet fick projektet en ny inriktning och man beslutade att bygga en kokarreaktor (BHWR) med nukle\u00e4r \u00f6verhettning. Bakom beslutet l\u00e5g bland annat en \u00f6kad konkurrens fr\u00e5n l\u00e4ttvattenreaktorer med l\u00e4gre produktionskostnad per kWh. En kokarreaktor skulle, \u00e5tminstone i teorin, vara billigare eftersom turbinen drevs i direktcykel och inte beh\u00f6vde v\u00e4rmev\u00e4xlare. \u00d6verhettning skulle ge b\u00e4ttre \u00e5ngdata och d\u00e4rmed h\u00f6gre verkningsgrad.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_22-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7939\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_22-2.jpg 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_22-2-800x600.jpg 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_22-2-768x576.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>AB Atomenergis administrationsbyggnad i Studsvik.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Tryckvattentekniken \u00f6vergavs dock inte helt av Atombolaget. 1959 b\u00f6rjade man skissa p\u00e5 en s\u00e5 kallad \u201dtv\u00e4rstr\u00f6msreaktor\u201d vars konstruktion gjorde det m\u00f6jligt att utnyttja moderatorvolymen mer effektivt. Reaktorn bed\u00f6mdes ha s\u00e5 goda driftegenskaper att den skulle klara en olycka d\u00e4r cirkulationen upph\u00f6rde utan skador p\u00e5 br\u00e4nsle och inv\u00e4ndiga komponenter. H\u00e4rden var flexibel och kunde i ett senare skede anpassas f\u00f6r att anv\u00e4nda thorium och\/eller plutoniumbr\u00e4nsle. Det var ocks\u00e5 <a href=\"https:\/\/inis.iaea.org\/collection\/NCLCollectionStore\/_Public\/24\/075\/24075231.pdf\">m\u00f6jligt att uppn\u00e5 bridning<\/a>, dvs. att reaktorn producerade mer klyvbart material \u00e4n den f\u00f6rbrukade.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"565\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7931\"\/><figcaption>Omslag till ett av anbudsunderlagets band.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Reaktortypen utvecklades inom ramen f\u00f6r PHWR-projektet som Atombolaget drev tillsammans med den nyetablerade atomkraftgruppen inom Rederi AB Nordstjernan. Initialt tog projektet fram ett f\u00f6rslag p\u00e5 en 100 MW kraftstation. Under de kommande \u00e5ren intensifierades arbetet och i samarbete med Westinghouse Electric och Bechtel Corp. skalades tekniken upp till 350 MW. Till skillnad fr\u00e5n R4-projektet l\u00e5g fokus p\u00e5 att g\u00f6ra konstruktionen s\u00e5 enkel som m\u00f6jligt. Exempelvis saknade PHWR intern br\u00e4nslebytesmaskin och br\u00e4nslebyte skulle g\u00f6ras med avst\u00e4lld reaktor.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table is-style-stripes\"><table class=\"has-black-color has-cyan-bluish-gray-background-color has-text-color has-background\"><tbody><tr><td><strong>Reaktor<\/strong><\/td><td><strong>R3 \u00c5gesta<\/strong><\/td><td><strong>PHWR<\/strong> <strong>350<\/strong><\/td><td><strong>Marviken P<\/strong><\/td><td><strong>Marviken-K 200 <\/strong><\/td><\/tr><tr><td>Reaktortyp<\/td><td>PHWR<\/td><td>PHWR<\/td><td>PHWR<\/td><td>BHWR<\/td><\/tr><tr><td>Termisk effekt (MW)<\/td><td>65<\/td><td>1200<\/td><td>365<\/td><td>576<\/td><\/tr><tr><td>Elektrisk effekt (MW)<\/td><td>10 <\/td><td>364<\/td><td>105<\/td><td>200*<\/td><\/tr><tr><td>M\u00e4ngd urandioxid (ton)<\/td><td>18,6<\/td><td>33,5<\/td><td>31<\/td><td>33,6<\/td><\/tr><tr><td>Volym tungt vatten (kubikmeter)<\/td><td>29<\/td><td>132<\/td><td>107<\/td><td>127<\/td><\/tr><tr><td>Arbetstryck, prim\u00e4rsida  (bar)<\/td><td>34<\/td><td>74<\/td><td>49,5<\/td><td>49,5<\/td><\/tr><tr><td>Reaktortankens inre h\u00f6jd (m)<\/td><td>5,6<\/td><td>12,5<\/td><td>18<\/td><td>21,5<\/td><\/tr><tr><td>Reaktortankens innerdiameter (m)<\/td><td>4,5<\/td><td>5,1<\/td><td>5,1<\/td><td>5,2<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td><\/td><td><\/td><td><\/td><td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><figcaption>J\u00e4mf\u00f6relse mellan n\u00e5gra reaktortyper. R3 i \u00c5gesta togs i drift 1964. Marviken P var det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget till R4 &#8220;Eva&#8221; som \u00f6vergavs 1962. Marviken K-200 f\u00e4rdigst\u00e4lldes men togs ej i drift. Vid driftstarten skulle reaktorn k\u00f6ras utan nukle\u00e4r \u00f6verhettning och ge ca 130 MW el. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Atombolaget hade stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 att f\u00e5 exportera reaktorer till Indien som var intresserade av alternativ till den 200 MW CANDU-reaktor man best\u00e4llt 1963. Bolaget f\u00f6reslog en 250 MW PHWR ovanjordsstation men Indien valde att g\u00e5 vidare med ytterligare en CANDU-reaktor. PHWR hade l\u00e4gre kapitalkostnad men CANDU bed\u00f6mdes ge standardiseringsf\u00f6rdelar och l\u00e4gre br\u00e4nslekostnad. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_24-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-7944\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_24-2.jpg 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_24-2-800x600.jpg 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_24-2-768x576.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>Illustration ur andbudsunderlaget fr\u00e5n 1964.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>1964 presenterade PHWR-projektet ett komplett anbudsunderlag p\u00e5 en 350 MW k\u00e4rnkraftsstation som kunde erbjudas till fast pris. Anbudet beskrev en f\u00f6rl\u00e4ggningsplats \u201dp\u00e5 den svenska Ostkusten\u201d, sannolikt i n\u00e4rheten av Nyn\u00e4shamn. Reaktorinneslutning och br\u00e4nslehantering skulle placeras under jord medan turbinanl\u00e4ggning, kontrollrum och st\u00e4llverk byggdes ovanf\u00f6r. Runt inneslutningen skulle det l\u00f6pa en spiraltunnel f\u00f6r transporter. Under normal drift skulle utrymmena under laddplanet ej betr\u00e4das.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"686\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_6.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-7932\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_6.png 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_6-800x572.png 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_6-768x549.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>Reaktorinneslutning under jord med den omgivande spiraltunneln.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Sex huvudv\u00e4rmekretsar med \u00e5nggeneratorer (v\u00e4rmev\u00e4xlare) skulle placeras symmetriskt runt reaktorn. Tv\u00e5 turbingeneratorer skulle anslutas till vardera tre \u00e5nggeneratorer och stationen skulle kunna k\u00f6ras med en turbin f\u00f6r att utf\u00f6ra underh\u00e5ll och reparationer under drift. PHWR var prim\u00e4rt avsedd att leverera baskraft men det var m\u00f6jligt att g\u00f6ra veckosluts- och dygnsreglering. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"690\" src=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_3.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-7933\" srcset=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_3.png 960w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_3-800x575.png 800w, https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/07\/phwr_blog_3-768x552.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption>Fl\u00f6desschema reaktordel.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>PHWR-projektet kom aldrig l\u00e4ngre \u00e4n anbudsunderlaget 1964. <a href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=4654\">R4-projektet i Marviken<\/a> p\u00e5gick f\u00f6r fullt och tog alla resurser i anspr\u00e5k. I Marviken f\u00f6rs\u00f6kte man g\u00f6ra flera teknikspr\u00e5ng samtidigt vilket bidrog till att projektet hamnade i sv\u00e5righeter och till slut lades ner. Det \u00e4r m\u00f6jligt att den mer \u00e5terh\u00e5llsamma utvecklingslinje PHWR representerade hade varit mer framg\u00e5ngsrik. Sannolikt var tungvattenlinjen \u00e4nd\u00e5 en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd i och med att anrikat uran blev tillg\u00e4ngligt p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden. <\/p>\n<p>Views: 36<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>AB Atomenergi bildades efter andra v\u00e4rldskrigets slut med m\u00e5let att utveckla en helt inhemsk k\u00e4rnkraftsindustri. Med tanke p\u00e5 landets storlek var det ett mycket ambiti\u00f6st program som sj\u00f6sattes. I slutet av 1950-talet var forskningsreaktorerna R1 och R0 i drift medan R2 var under uppf\u00f6rande. Ett forskningscentrum f\u00f6r k\u00e4rnteknik hade etablerats &hellip;<\/p>\n<div class=\"wrap-excerpt-more\"><a class=\"excerpt-more\" href=\"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/?p=7928\">Read more<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":7935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_s2mail":"yes","footnotes":""},"categories":[755],"tags":[954,1096,515,117,223,1097,844,1098],"class_list":["post-7928","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-svenska-kraftverk","tag-atomenergi","tag-axel-johnson","tag-energiproduktion","tag-industrihistoria","tag-karnkraft","tag-phwr","tag-reaktor","tag-tungvattenreaktor","post--featured-image"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7928","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7928"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7928\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7950,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7928\/revisions\/7950"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/7935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7928"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7928"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vonklopp.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7928"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}