Kategorier

Arkiv

The same procedure as every year, James!

Stenungsunds kraftverk

Det börjar bli rutin nu. När rattmuff och långkalsonger åker på är det dags att värma upp pannorna i Stenungsund. Där finns – förutom en av landets största samlingar av kobratelefoner – ett underjordiskt kraftverk ägt av Vattenfall.

Stenungsunds kraftverk

Förra vintern var man igång redan i november. Idag blev det återigen dags för Svenska Kraftnät ta Effektreserven i bruk för att undvika elbrist.

Inte så dumt att de finns med andra ord. Speciellt med tanke på att anläggningen skulle avvecklas så sent som 2009.

Fler bilder finns här och i Scanpix Editorialarkiv.

Uppdatering: Nu på morgonen 2/2 är både B3 och B4 i produktion. Den sammanlagda effekten är 520 MW. Som jämförelse hade en reaktor i det nedlagda kärnkraftverket Barsebäck en effekt på 600 MW.

Elstuga i Ramnäs

Ramnäs

En pittoresk liten ställverksbyggnad vid valsverket i Ramnäs.

Höga Flöden

Lilla Edet

Vattenfalls kraftverk i Lilla Edet, oktober 2011.

Lilla Edet

Avbördning av ca 300 kubikmeter per sekund.

Kungsfors

Kungsfors

Kungsfors är en av VB Krafts två anläggningar i Ställberg. Kraftstationen utnyttjar  en fallhöjd på 14,8 meter och ligger nedströms Brattfors i Arbogaån.

Klingspors schakt

Liksom kraftverket i Brattfors byggdes Kungsfors av Ställbergsbolaget för att förse gruvan i Ställberg med kraft. Gruvanläggningen vid Klingspors schakt var en av de första i landet som byggdes i betong. Bilden ovan – hämtad ur boken ”Svenska Industrien vid kvartssekelskiftet 1925″ – visar hur den såg ut 1924.

Kungsfors

Maskinstationen i Kungsfors har ett mer traditionellt utseende jämfört med den i Brattfors.  Den ganska oansenliga byggnaden är faktiskt försedd med murstock.

Kungsfors

Kraftledningen och tranformatorn på baksidan avslöjar att det är fråga om elproduktion, om än i liten skala.

Kungsfors

Det ensamma aggregatet ger en maximal effekt på 185 kW. Liksom i Brattfors används fortfarande originalmaskineriet.

Kungsfors

Generatorn kommer från – ja, ni gissade det – ASEA.

Kungsfors

På den tomma golvytan i maskinsalen fanns tidigare en turbin med likströmsgenerator.

Kungsfors

Francisturbinen i Kungsfors är av samma typ som den i Brattfors men vattenvägarna är mindre komplicerade. Från intagskanalen når vattnet turbinen via en ståltub.

Kungsfors

Finnshyttan försvann som självständigt företag 1959. Turbinen (levererad 1920) är inne på sitt sista driftår.

Kungsfors

Tack till Mattias och Peter, VB Energi!

Alkavare silvergruva

Alkajaure

Området runt sjön Alkajaure vid Sarekdalen Alkavagges västra mynning är ett riktigt blåshål med bistert klimat. Redan i början av augusti 2011 var det minusgrader och snöfall på nätterna.

Alkavare kapell

Vid sjön ligger Alkavare kapell  byggt av varpsten från silvergruvan med samma namn.  Gruvan bröts under ett 30-tal år med början 1673. Under 1600-talet pågick en intensiv jakt på silverfyndigheter i Sverige för att finansiera   krigföringen på kontinenten.

Alkajaure

Gruvarbetarna i Alkavare var tvångskommenderade knektar från Västerbottens Regemente som arbetade under fruktansvärda förhållanden. Från Alkavare och Kekdevare (Silpatjåkko) transporterades malmen till ett smältverk  i Kvikkjokk som uppförts av Luleå Silververk under åren 1660 till 1664.

Alkajaure

Frakten av malm, material och proviant  mellan Alkavare och Kvikkjokk  – en sträcka av ungefär sex mil -  utfördes av samer med rendragna ackjor.

Alkajaure

I likhet med de flesta andra silvergruvor i Sverige gick brytningen med förlust och resultatet var en besvikelse. När verksamheten lades ner i början av 1700-talet hade man producerat 532 kg silver.

300 år senare återstår bara varphögar vid den plats som skulle bli rikets skattkista.

Gammelänge

Gammelänge kraftverk

Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift.

Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och Vargön på meritlistan.

Gammelänge kraftverk

Arkitekturen präglades av att det rådde ofred. Det var angeläget att öka elproduktionen samtidigt som det rådde brist på material. Oron för flyganfall var stor och maskinstationens tak dimensionerades för att stå emot bomber.

Gammelänge kraftverk

Svängrummet var med andra ord begränsat. Kraftverket uppfördes i rå betong utan någon onödig utsmyckning.

Gammelänge har idag tre Kaplanturbiner på sammanlagt 78 MW. Kraftverket ägs av Fortum som även äger de närliggande anläggningarna i Krångede och Svarhålsforsen.

Brattfors

Ställberg

Klingspors schakt, Ställberg

Den karakteristiska gruvlaven vid Klingspors schakt i Ställberg togs i bruk 1922. Delar av den infrastruktur som byggdes upp för gruvdriften används fortfarande.

Brattfors

Brattfors kraftstation

Gruvspel, pumpar och belysning drevs av el producerad i två kraftverk inte långt från gruvan. Brattfors byggdes samtidigt som gruvlaven och maskinstationen fick en utformning anpassad till den större byggnaden. 35 år efter gruvans nedläggning 1977 och 90 år efter invigningen levererar Brattfors kraft till det allmänna elnätet. Anläggningen ägs idag av VB Kraft.

Brattfors

Entren till Brattfors kraftstation

Brattfors ligger nedströms sjön Norra Hörken i Arbogaån och utnyttjar en fallhöjd på 24,5 meter. Vattenvägarna är ovanligt omfattande med tanke på stationens storlek. Fram till intaget går en grävd kanal. Från intaget fortsätter vattnet genom en 400 meter lång ståltub som övergår i en kilometerlång bergtunnel. Tunneln tar slut under maskinstationen och vattnet strömmar in i Francisturbinen underifrån.

Brattfors

Turbin och generator

Inne i den prydliga maskinsalen är det fortfarande år 1922. Kraftmaskineriet – med turbin från Finnshyttan och generator från ASEA – är från byggåret. Uppdateringar har gjorts med varsam hand och mycket av anläggningens karaktär har bevarats. Kraftverk med innertak i trä ser man inte varje dag.

 

Brattfors

Turbin levererad av Finnshyttan 1920

Under 2012 kommer Brattfors att moderniseras med bland annat ny turbin och generator.

Tack till Mattias Holmström och Peter Ström, VB Energi!

 

 

Färna

Färna

Färna kraftverk i Gunnilboån är beläget vid Färna herrgård inte långt från Skinnskatteberg. Anläggningen ägs av Kungsådran Kraft AB och producerar ett normalår 1.1GWh.

Akkajaure

Suorvamagasinet

Från Kungsleden i backen ner mot Vakkotavare ser Akkajaure ut som vilken fjällsjö som helst, även om den är väldigt stor. Men sjön är en konstgjord vattensamling som skapades när dammen i Suorva byggdes på 1920-talet.

Suorvamagasinet

Uppifrån ser man på stränderna att vattennivån varierar kraftigt över tiden. Suorvamagasinet har byggts ut i etapper. Dammen är efter den fjärde etappen (färdig 1972) 750 meter lång och 50 meter hög.

Vattenytan kan variera 30 meter och volymen är svindlande 6000 miljoner kubikmeter. Magasinet lagrar vatten för att jämna ut skillnader i nederbörd. Tack vare dammen finns vatten tillgängligt när behovet av el är som störst vintertid.

Suorvamagasinet

Söderifrån sker tillrinning av vatten från nationalparkerna Sarek och Padjelanta. Stora Lule älv har sin källa i sjön Ruotesjauratj i Sarekdalen Ruotesvagge.

Suorvamagasinet

Ni som varit i Sarek vet att det regnar mycket. Vattenmängderna är ansenliga, som här vid Vuojatätnos utlopp i Akkajaure.

Suorvamagasinet

Norrifrån kommer stora mängder vatten från sjön Sitasjaure efter att ha paserat den underjordiska kraftstationen i Ritsem via en 16 km lång tunnel.

Suorvamagasinet

Sommartid går det reguljär båttrafik från Ritsem till Änonjalme och Vaisaluokta på södra sidan av sjön. Variationerna i vattenstånd hanterar man med hjälp av en höj och sänkbar brygga.

Vid Suorvadammen leds vattnet till kraftstationen i Vietas och sedan vidare mot Porjus.

Haggruvan

Haggruvan

Haggruvan i Ställberg. Betonglaven – ritad av Yngve Fredriksén – var i bruk mellan åren 1955 och 1968.