Mockfjärd (1961)

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …

Eldforsen (1935)

När Korsnäsbolaget tröttnade på den dåliga lönsamheten i Eldforsens slipmassefabrik lade man ner verksamheten och satsade på kraftproduktion i stället. Fabrikens befintliga kraftstation med hela sju turbiner revs. Ersättaren var redan från början konstruerad för kraftleverans till det allmänna elnätet och stod klar 1935. Byggnaden är förhållandevis enkel i sin utformning med tegelfasad och platt tak. I maskinsalen står ett Kaplanaggregat levererat av Nohab i Trollhättan. Generatorn kommer – föga förvånande – från ASEA. Stationens maximala effekt är 3 MW. 1999 gjordes en omfattande renovering av stationen med bland annat ny hydraulik. 2008 påbörjades arbetet med den nya kraftstationen i …

Skogsforsen

Skogsforsen är en kraftstation i Ätran öppnad 1939. Återigen är det Erik Hahr som varit i farten. Över tiden kom Erik Hahrs kraftstationer att bli allt mer enkelt och rationellt utformade. Utvecklingen som påbörjades i Vargön 1934 drevs i Skogsforsen till sin spets. Kraftverkets maskinsal är integrerad i dammen och liksom denna byggd i rå betong. Några dekorationer förekommer inte. Automatisering av driften gjorde att man inte längre behövde bry sig så mycket om personalens trivsel. Ett decennium tidigare hade Hahr lagt mycket tid på utformning av ljusinsläpp i Lanforsen. Nu nöjde han sig med en rad fönster högst upp …

Malfors

Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen. Views: 120

Lövåsens kraftverk

Lövåsens kraftverk i närheten av Stora Skedvi i Dalarna. Stationen har en effekt på 150 kW och en årsproduktion på 480 MWh. Views: 15

Bassalt

Jag har visat bilder från kraftverket i Bassalt vid ett par tillfällen tidigare. Insidan av stationen – ritad av Frans Fredriksson – är minst lika intressant. Grundkonstruktionen från 1910 är väl bevarad. Till höger syns det inglasade kontrollrummet. Ovanpå kontrollrummet finns en balkong där stationens ställverk var placerat fram till moderniseringen då det flyttades utomhus. Francisturbinerna är placerade i öppna sumpar med generatorerna på andra sidan av en vattentät vägg. Aggregat med horisontell axel började användas i nordamerikanska kraftverk runt förra sekelskiftet och blev den dominerande konstruktionen fram till 1920-talet. På 20-talet kom förbättrade lager och nya turbintyper vilket ledde …

Verkstaden Kristinehamn

Christinehamns Mekaniska Verkstad grundes 1859. 1897 förvärvades företaget av Karlstads Mekaniska Werkstad (KMW). Lite förenklat tillverkades i Karlstad huvudsakligen maskiner till pappersindustrin, medan man i Kristinehamn koncenterade sig på vattenturbiner och regulatorer under varumärket Verkstaden Kristinehamn (VK). Företagets storhetstid sammanföll med den stora utbyggnad av vattenkraft i Sverige som skedde under 1900-talets första hälft. När utbyggnadstakten sjönk på 1960-talet krympte marknaden för kraftmaskiner. KMW köpte Finshyttans Bruk 1959. Nohab och KMW slogs samman 1987. Sveriges tre stora turbinleverantörer hade blivit en. Under åren har ägarna varit många. Nordstjernan, Kvaerner, General Electric och nu senast Andritz Hydro. Maskineri från Kristinehamn finns …

Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen ritades av Torben Grut och togs i bruk 1931. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och jämfört med Erik Hahrs funktionalism i Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en konservativt utformad byggnad med fasad …

Infrastruktur i Kolbäcksån

Den 107 kilometer långa Strömsholms kanal följer Kolbäcksån mellan Mälaren och Smedjebacken. Kanalen hade sin storhetstid under andra halvan av 1800-talet då trafiken var lika intensiv som på Göta Kanal. De många bruken längs Kolbäcksån utnyttjade transportleden flitigt. Under några decennier fraktades nästan 10% av det svenska bergsbrukets produktion på kanalen. Tåg och senare vägtransporter konkurrerade sedan ut kanalen. Nyttotrafiken upphörde 1945. Idag består trafiken av fritidsbåtar och slussarna används enbart sommartid. Slussarna på bilderna är de översta i kanalen. De ligger vid Semla där det funnits hytta sedan slutet av 1500-talet. 1861 övertogs Semla bruk av Fagersta bruk. 1897 …

Knäred nedre

Några hundra meter nedströms från Knäred Övre står ytterligare en kraftstation kallad Knäred Nedre. De båda stationerna i Knäred byggdes samtidigt och ritades av samma arkitekt – Hans Thyselius. Mellan de båda stationerna går en grävd kanal. Bägge stationerna har tre aggregat. Knäred nedre har på grund av lägre fallhöjd (9 meter i stället för 10) lägre effekt. Anläggningarna i Knäred, Bassalt och Majenfors byggdes och ägdes länge av Sydkraft. Idag tillhör de norska Statkraft. En del så kallat “brandingarbete” återstår fortfarande. Views: 25