Regina i Marviken

Markarbeten för R4 ”Eva” i Marviken påbörjades 1963. Byggplatsen låg fem mil från Norrköping och arbetsstyrkan inkvarterades därför i ett anläggarsamhälle liknande de som använts under vattenkraftsutbyggnaden. Tiderna hade emellertid förändrats och det som var godtagbar standard i Harsprånget på 1950-talet fick underkänt 15 år senare. Främst var det arbetarnas …

Simpevarps atomkraftverk (1962)

Jag har skrivit mycket om statliga AB Atomenergis olika reaktorprojekt men även inom den privata sektorn var intresset för den nya tekniken stort. Under 1950-talet ändrades också lagstiftningen så att det blev möjligt för andra än staten att bygga och äga kärnkraftverk I slutet av 1955 bildades Atomkraftkonsortiet Krångede AB …

20 år för att bygga ett kärnkraftverk?

Under det senaste året har behovet av planerbar elproduktion blivit tydligt. Politiken som ledde till att sex kärnreaktorer stängdes i förtid har nått vägs ände. Med mer än 50 års erfarenhet av drift börjar det dessutom bli svårt att hävda att kärnkraft inte fungerar eller är livsfarligt. Narrativet har i …

Anjan

I en tidigare bloggpost skrev jag lite om regleringen av sjöarna i Kallsjösystemet. Anjan, som ligger mellan Kallsjön och Norska gränsen, är en av de sjöar där vattenregleringsföretaget utnyttjade möjligheten att ansöka om tillfällig reglering. En damm över sjöns utlopp började byggas 1939 och kunde tas i bruk redan till …

Ett Wasa på Vikbolandet

Den senaste tiden har det blivit mycket kärnkraft. Jag håller på att på uppdrag av Vattenfall att dokumentera kraftverket i Marviken. Marviken var tänkt att bli landets första kärnkraftverk i kommersiell drift. Inhemsk teknik och svenskt uran skulle göra Sverige oberoende av omvärlden. Reaktorn startades emellertid inte och anläggningen byggdes efter några år om för oljeeldning. Man kan göra det enkelt för sig och konstatera att det var ett industriellt fiasko och en felsatsning från början. Verkligheten är naturligtvis inte så enkel. Konflikter och motstridiga intressen inom projektet tillsammans med oprövad teknik bidrog förstås. Men den avgörande faktorn var förändringar i …

Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen ritades av Torben Grut och togs i bruk 1931. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och jämfört med Erik Hahrs funktionalism i Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en konservativt utformad byggnad med fasad …

Majenfors

Majenfors i Lagan var ett av de fyra kraftverk Sydkraft byggde mellan åren 1906 och 1910. Under ledning av August Schmitz gjordes en storsatsning på kraftproduktion. Projektets omfattning är imponerande än idag – inte minst med tanke på att vattenvägar och dammar fick byggas för hand. Kraftstationen ritades av Frans Fredriksson. Fredriksson hade ett förflutet som arkitekt hos 18:e armekåren i Frankfurt am Main. När man ser den borgliknande byggnaden kan man misstänka att han drog nytta av erfarenheterna från Tyska fortifikationer. Inne i stationen förflyttas man till början av 1900-talet. Visserligen är inomhusställverket försvunnet och stationen obemannad. Men maskinsalen …

Trotjänare i Trollhättan

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.