Henrik von Klopp

Skandi Barra, Sandnessjøen

Skandi Barra en tidig morgon i februari. Hon är ett supportfartyg som används inom den norska off-shoreindustrin.

Elvis

Har ni  tänkt på att det snart är 2010? Vi har satt igång arbetet med nästa års Hitta Katten kalender. Idag har vi haft Elvis på besök.

Mårten Triewalds maskinhus, Dannemora gruvor

Lite avsides, bakom missionshuset i Dannemora, står den här byggnaden. Den ser inte mycket ut för världen, men 1728 innehöll den sveriges första ångmaskin. Maskinen, som skulle användas för att pumpa vatten ur Norra Silfbergsgruvan, var konstruerad av Mårten Triewald.

Triewald var son till en smed som invandrat från Tyskland.  Under sitt 56-åriga prövade han på lite av varje.  Bland annat startade han landets första dykeriföretag. Hade han varit amerikan, hade man säkert gjort film om honom med Tom Hanks i huvudrollen. Men eftersom han var svensk får ni hålla tillgodo med att läsa om honom här.

När han var 25 år gammal flyttade Triewald till England. Efter ett tag började han arbeta i kolgruvebranschen och fick anställning hos ett företag i Newcastle. Där träffade han Thomas Newcomen, mannen som konstruerat en av de första användbara ångmaskinerna.

Tillbaka i Sverige fick Triewald uppdraget att konstruera en ångdriven länspump åt Dannemora gruvor. Läckvatten var ett stort problem i Dannemora, inte minst eftersom gruvhålen låg i anslutning till en sjö.

Ångmaskinen hade stora likheter med Newcomens och konstruktionsarbetet var klart 1728.  Pumpkapaciteten  uppgick till 57000l/h när maskinen kördes med 15 slag per minut. Problemet var bara att den sällan fungerade kontinuerligt någon längre tid. En bidragande orsak var säkert bristande erfarenhet och kunskap hos de som skötte maskinen.

Dessutom var konstruktionen ineffektiv. Snart hade all omgivande skog huggits ned i jakt på ved att elda pannan med. I Tyskland gjorde man för övrigt liknande erfarenheter. Newcomenmaskinen i Eschweiler svalde nästan allt kol som hämtades upp ur gruvan den pumpade vatten ur.

Efter två år hade man till slut lyckats länsa gruvan, men då var uppdragsgivarnas tålamod slut. Arga brev skickades och det hela slutade i domstol. Triewald fick betala skadestånd och lämnade sedan ångmaskinsbranschen.

1735 slog blixten ner i byggnaden som delvis förstördes. Senare användes den som smedja.

Hur det gick för Triewald? Efter Dannemora gav han sig in i dykeribranschen. Han utvecklade dykarklockor och författade boken “Konsten at lefwa under watn”.  Vid sidan av det var han ledamot i svenska och engelska vetenskapsakademierna.

Man kan inte låta bli att undra om dygnet hade fler timmar förr i tiden?

Nya laven i Dannemora. Klicka på bilden för att se fler.

Så här i kristider är det inte inte ofta man hör om nysatsningar, men i Dannemora utanför Österbybruk har det hänt saker. Gruvan som stängde 1992 har öppnats igen och nu råder full aktivitet för att komma igång med produktionen.

Timingen kunde vara bättre. Stängningen 1992 berodde på sjunkande metallpriser och nu är marknaden åter vikande. Beslut om öppning togs när alla kurvor pekade uppåt, men verksamheten kom inte igång förrän den lågkonjunkturen slagit till. Förhoppningsvis har Dannemora Mineral resurser att rida ut krisen.

Nordschaktlaven i Dannemora. Klicka på bilden för att se fler

Dannemora är en gruvort med gamla anor. Järnutvinningen började redan på 1500-talet. Några hundra år senare var malm från gruvan en förutsättning för den industriella revolutionen. Stora mängder “Oregrund iron” exporterades till England, där stålindustrin i bland annat Sheffield var beroende av järn från Uppland.

The Dannemora mine was recently re-opened after being mothballed for 16 years. Click the images to see a gallery from Dannemora.

MS Trollfjord på väg söderut en tidig morgon

Hurtigrutens moderna flotta, här representerad av MS Trollfjord sjösatt 2002,  ser ut ungefär som alla andra nybyggda passagerarfartyg.  Maximal kapacitet och glasyta ger en en design som mest påminner om ett växthus till sjöss. Komforten är hög, men fartyget gör sig bäst inifrån.

MS Lofoten

Det är dock fortfarande möjligt att resa med fartyg som ser ut som de hämtats ur ett Tintin-album. MS Lofoten, sjösatt 1964, används fortfarande i reguljär trafik. Fartyget har till och med maskineri från byggåret. Större renoveringar genomfördes 1985 och 2002.

K-märkt matros ombord på MS Lofoten

Personalen ser också ut att vara original, även om ylletröjor och galon bytts mot modernare material.

MS Lofoten förtöjer i Harstad

Frånvaron av bogpropellrar, vridbara propellrar och liknande anordningar kräver mer av besättningen vid förtöjning. Å andra sidan vindfånget betydligt mindre än för de nya fartygen, så risken att blåsa in i kajen är inte lika stor. Väl ute på sjölådan garanterar frånvaron av stabilisatorer en historiskt korrekt  kontakt med vädrets makter.

De nya fartygen har lastramper på sidan av skrovet så att truckar kan användas vid lastning. På Lofoten används kran som förr i tiden.

MS Nordstjernen vid kaj i Rørvik

Äldst i flottan är MS Nordstjernen, sjösatt 1954. Hon har alltså 53 år på nacken. Maskinen byttes på 80-talet, men resten av fartyget är en modern klassiker. På senare tid har Nordstjernen i huvudsak använts i kryssningstrafik på Spetsbergen och som reserv.

MS Nordstjernen vid kaj i Rørvik

Under 2008-2009 går Nordstjernen i reguljär trafik längs norska kusten. Anledningen är inte nostalgi, utan Hurtigrutens svaga ekonomi. Låg beläggning och höga bränslepriser gör att det helt enkelt blir billigare att lägga något av de nyare och större fartygen vid kaj.

Om man vill resa med en av dessa klassiker gäller det att passa på. Nya säkerhetsregler för passagerarfartyg har aviserats. Dessa kan kräva modifieringar som inte är ekonomiskt försvarbara. “Anfäkta och anamma !” som en känd kapten hade sagt om den saken.