En dag i Atomköping

Degerfors Järnverk, april 1964. På bilden ser vi Håkan Höglander i arbete med ultraljudsprovning av Marvikenreaktorns härdtopp. Vid sidan av arbetet spelar han centerhalv i ortens fotbollslag som året innan blivit tvåa i allsvenskan och 1964 ska vinna SM-guld för juniorer. Bruket och fotboll – det kan nästan inte bli …

Kolossen vid Krokströmmen

OS i London 1948 blev för svenskt vidkommande ett av de mest framgångsrika genom tiderna. Hela 45 medaljer fick de svenska deltagarna med sig hem. Framgången berodde förstås inte på överlägsna gener eller träningsmetoder, utan på att en hel generation unga män hade dödats på slagfälten. För svenskt näringsliv rådde liknande förutsättningar. Europa låg i ruiner och material för återuppbyggnaden kunde levereras av den oskadda svenska industrin. Energibehovet växte snabbt vilket krävde en snabb utbyggnad av vattenkraften. Teknikutvecklingen hade redan på 1930-talet gjort det möjligt att föra över kraft från Norrlands älvar till södra Sverige. En av de första efterkrigsanläggningarna …

Harsprånget

Sista april 1952. De boende i Harsprånget har samlats framför restaurangen för att fira vårens ankomst. Det är efterkrigstid och rekordår. Alla kurvor pekar uppåt och inget verkar omöjligt. Bygget av det enorma kraftverket i Harsprångsfallet går mot sitt slut. Sedan väntar byggen i bland annat Ligga, Messaure och Porsi. Den höga tillväxten i Sverige kräver stora mängder elektricitet. Det mäktiga Harsprångsfallet någon mil söder om Porjus är platsen för Vattenfalls andra kraftstation i Luleälven. Ett tidigare projekt på samma plats påbörjades 1919, men avbröts på grund av lågkonjunktur 1922. I Harsprånget har Vattenfall byggt ett folkhemssverige i miniatyr, med …

Postkontor i Hjortkvarn

Hjortkvarn är ett litet samhälle  beläget sydost om Hallsberg.  Fram till kommunreformen 1952 var Hjortkvarn centralort i Bo kommun. I centrum stod ett kontor tillhörande Hjortkvarns sågverk och ett elegant litet postkontor. Postkontoret byggdes på 50-talet och har efter stängningen fungerat som frisersalong en tid. Nu står byggnaden tom. Skyltar informerar om att ”Televerket larm skyddar”,  så det måste vara ett tag sedan det stämplades frimärken i Hjortkvarn.

Bara hästarna saknas

Bostadsområdet Hästhagen i Söderfors var länge ett av landets mest kända. Kanske inte på det sätt Tierps kommun önskade, men platsen lockade till sig många besökare. De boende i området kunde säkert hålla sig för skratt när paintballslag, rollspel och målning utövades bland ruinerna. 2008 kom rivningen till slut  igång.  När vi återvände förra helgen  för att se hur det gått, undrade vi om vi möjligen åkt fel.  Hus, parkering, gata – allt var försvunnet. Kvar fanns en stor gräsmatta och några träd. Men efter ett tag kunde det tränade ögat se bitar av gult ”miljonprogramstegel” i myllan. Och mitt …

Trotjänarnas sista vila

Idag är bilåkande något suspekt. Vi ska helst skämmas lite och be om ursäkt för att vi kör bil. Men det har inte alltid varit så. Under åren efter andra världskriget kunde allt fler svenskar skaffa bil. Det blev möjligt att resa och få nya intryck. Säkert köpte många bil som en statussymbol, men viktigast var nog känslan av frihet. En känsla av att kunna åka vart man ville närsomhelst, som inte längre var förbehållen ett fåtal. Bilen var alltid redo och krävde inte anpassning till en tidtabell. Rekordårens bilar är med några få undantag borta sedan länge. Men här …

Den vita sporten i Harsprånget

1945 återupptogs arbetet med att bygga ett vattenkraftverk i Harsprånget. Platsen ligger en bit söder om Porjus. Efter kriget hotades landet, precis som nu, av elbrist. Men dåtidens politiker hade en annan lösning på problemet än dagens. Det kan säkert verka märkligt nu, men förr i tiden byggde man ut produktionskapaciteten när det behövdes mer el! Elproduktionen i Harsprånget kom igång 1951. Verket som byggts ut i etapper har länge varit landets till effekten största. När byggprojektet startade var platsen helt öde, så man satte omdelbart igång att bygga bostäder och infrastruktur. Samhället som byggdes speglade dåtidens folkhemsideal. Arbetarna fick …

Forsbo gruvor

Forsbo är en liten gruva belägen öster om Säter. Gruvan drevs av Ställbergsbolaget. Verksamheten pågick från början av 50-talet fram till 1971. Kvar finns gruvhål, gruvlaven och gruvstugan. Dessutom finns de obligatoriska samlingarna av skrotbilar och annan bråte som alltid verkar finnas runt nedlagda gruvor. Laven är byggd i betong likt de flesta av efterkrigstidens gruvor. Under en tid har den använts som klättervägg.