20 år för att bygga ett kärnkraftverk?

Bränslebytesmaskin i Ågestaverkets reaktorhall.

Under det senaste året har behovet av planerbar elproduktion blivit tydligt. Politiken som ledde till att sex kärnreaktorer stängdes i förtid har nått vägs ände. Med mer än 50 års erfarenhet av drift börjar det dessutom bli svårt att hävda att kärnkraft inte fungerar eller är livsfarligt.

Narrativet har i stället varit att industrin inte vill bygga reaktorer eftersom det blir för dyrt. I själva verket är det en politisk fråga och inte en ekonomisk, vilket bland andra Jacob Wallenberg förklarat. Företag aktar sig nämligen för att investera i verksamhet som nyckfulla politiker kan förbjuda när som helst.

Transport av Marvikens reaktortank (Foto: Vattenfall)

Efter att kostnadsargumentet synats får vi i stället höra att kärnkraft nog kan vara bra, men att det tar så otroligt lång tid att bygga en reaktor att inte är lönt. De som påstår detta hoppas naturligtvis att ingen ska orka kolla fakta. I verkligheten tar det inte alls så lång tid, vilket blir uppenbart om man studerar tidsåtgången för de 14 reaktorer som redan byggts.

Reaktorbyggnaden i Marviken under uppförande – kontrollrumsdelen närmast i bild. (Foto: Vattenfall)

Den första kraftproducerande reaktorn i Sverige var R3 i Ågesta som togs i drift 1964 (första kriticitet 1963). Ågestaverket började byggas 1957 och byggtiden var sju år. Det är anmärkningsvärt kort med tanke på att anläggningen var en prototyp och användes för att man skulle lära sig bygga kärnkraftverk. Alla beräkningar och ritningar gjordes dessutom för hand.

Parallellt med Ågesta inleddes arbetet med R4 i Marviken. Anläggningen beställdes 1964 och var färdig för provdrift 1968. Den planerade driftstarten vid årsskiftet 1969-1970 blev emellertid inte av – tungvattenlinjen övergavs till förmån för de lättvattenreaktorer som används idag.

Under tungvattenepoken hann man även med att bygga fem forskningsreaktorer, två urangruvor med tillhörande processanläggningar och två bränslefabriker.

Barsebäcksverket 2009

Det har byggts sammanlagt 12 lättvattenreaktorer i Sverige och i samtliga fall gjordes det på betydligt kortare tid än 20 år. Tabellen nedan visar datum för formell beställning (eller regeringsbeslut om beställning) respektive kommersiell drift för de svenska lättvattenreaktorerna.

AnläggningLeverantörBeställningKommersiell drift
Oskarshamn 1ASEAjul 1965feb 1972
Oskarshamn 2ASEA-Atommaj 1969jan 1975
Oskarshamn 3ASEA-Atomjun 1976aug 1985*
Barsebäck 1ASEA-Atom1969maj 1975
Barsebäck 2ASEA-Atomjun 1972mar 1977
Ringhals 1ASEA-Atomjul 1968jan 1976
Ringhals 2Westinghousejul 1968maj 1975
Ringhals 3Westinghousenov 1971sep 1981 (färdgt 1977)*
Ringhals 4Westinghousenov 1971nov 1983*
Forsmark 1ASEA-Atomnov 1971sep 1980 (färdigt 1977)*
Forsmark 2ASEA-Atomokt 1973jan 1981*
Forsmark 3ASEA-Atom1976aug 1985*
Tidsåtgång mellan beställning och drift för Svenska kärnkraftverk
  • Den genomsnittliga byggtiden (byggstart till bränsleladdning) för de anläggningar som levererades av ASEA-Atom var 52 månader.
  • De första projekten gynnades av relativt snabba myndighetsprocesser – exempelvis var tiden från ansökan till tillstånd för O1 ungefär ett år.
  • Flera av projekten försenades emellertid på politisk väg, bland annat på grund av den så kallade villkorslagen, uppskjutna laddningstillstånd, regeringskriser samt folkomröstningen om kärnkraft. Dessa är markerade med * i tabellen.
  • De sex sist färdigställda reaktorerna försenades mellan 24 och 48 månader på grund av det politiska spelet kring kärnkraften.

Det finns med andra ord inga tekniska eller vetenskapliga problem som gör det omöjligt att bygga kärnkraftverk på kort tid – problemen skapas på politisk väg av krafter som ogillar kärnkraft. Om man menar allvar med att lösa effektbristen kan det göras på kort tid genom att utnyttja beprövad teknik och befintliga lokaliseringar.

Källor:

  • Leijonhuvfvud, Sigfrid. 1994. (parentes? – En historia om Svensk kärnkraft.
  • Forsgren, Nils. 1994. Från ingenting alls till Ringhals
  • Östman, Alvar. 2002. Erfarenheter av den svenska linjen tungt vatten och naturligt uran i Ågesta kraftvärmeverk
  • von Klopp, Henrik. 2013. Marviken – slutet för Den Svenska Linjen
  • Forsmarks kärnkraftverk, //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forsmarks_k%C3%A4rnkraftverk&oldid=49792439 (senast besökt december 17, 2021).
  • Oskarshamns kärnkraftverk, //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oskarshamns_k%C3%A4rnkraftverk&oldid=49812555 (senast besökt december 17, 2021).
  • Villkorslagen, //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Villkorslagen&oldid=49800113 (senast besökt december 18, 2021).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.