I senaste numret av Populär Historia medverkar jag med en artikel om Olidestationen i Trollhättan. Kraftverket, som öppnade i mars 1910, var Vattenfalls första och står fortfarande för en betydande del av landets elproduktion.
Äldre kraftverk, här representerade av kraftstationen i Laholm (1932), är ofta påkostade byggen. Mycket tid och pengar spenderades på arkitektur och utförande. Att göra något liknande idag skulle förmodligen driva företagen i konkurs. Dagens rationella industribyggnader är inte riktigt samma sak. Ofta är det svårt att se på en byggnad vad för slags verksamhet som pågår inuti. Den här byggnaden skulle till exempel kunna vara ett lager av något slag, eller ett garage. Dammanläggningen avslöjar att det vi ser på bilderna är ett vattenkraftverk, närmare bestämt Slagnäs kraftverk öppnat 1989. Frågan är hur man kommer att se på Slagnäs kraftverk …
Älvkarleby i Dalälven, Vattenfalls tredje “nationalkraftverk”, öppnade 1915. Liksom de två tidigare verken i Trollhättan och Porjus hette arkitekten Erik Josephson. Mängder av svenska män har stiftat bekantskap med Josephsons arkitektur. Under sin karriär ritade han kaserner till 22 regementen. Stationen byggdes i nationalromatisk stil med fasad av tegel. Maskinstation och intag placerades i samma byggnad. Första utbyggnaden omfattade fem dubbla Francisturbiner med horisontell axel. Idag, 95 år efter att stationen stod klar, ger varje aggregat en effekt på 15 MW. Det var inte bara Josephson som fick förnyat förtroende när Älvkarlebystationen byggdes. Konstnären Olga Lanner fick uppdraget att utforma …
Tertiärstation (transformatorstation) belägen utanför Enköping. Sannolikt byggd mellan 1915 och 1920. Tillbyggnaden på baksidan kom till när transformatorn flyttades utomhus. Likt de flesta äldre industribyggnader är den väldigt påkostad. Notera Statens Vattenfallsverks monogram ovanför dörren.
Det är en normal augustidag i Missouri – 30 grader varmt och fuktigt som bara den – när vi träffar Harry. Han ska visa oss Arcade Building som är en övergiven skyskrapa belägen mitt inne St Louis. Väl inne i byggnaden sätter Harry av som en gasell uppför trapporna. Kvällen innan har han varit uppe i en lyftkran (“för att se hur det ser ut”), så det här är en barnlek. Vi gör vårt bästa för att inte komma för långt efter. Det trånga trapphuset för brandtrappan har ingen vädrat på sedan 1975. Jag ägnar de 18 våningarna åt att …
Kraftvärmeverket i Enköping öppnades 1994. Huvudsakligen eldas flis tillverkad av energiskog och överskottsmaterial från träindustrin. Ungefär två tredjedelar av energin levereras i form av fjärrvärme. Återstoden används till att producera el. This CHP plant is located in Enköping, Sweden.
Jag har för mig att det var signaturen Cello som påpekade att “Mannaminne är tiden som förflyter mellan två snöoväder”. Efter att ha läst de senaste veckornas krigsrubriker kan jag bara hålla med. Elproduktion är en samhällskritisk verksamhet, vilket är anledningen till att vi har en kraftreserv. Den kan startas upp med kort varsel om det uppstår en bristsituation. En del av reservkraften levereras från det här kraftverket i Stenungsund. Under den här veckan har man kört ett av fyra aggregat. Sedan klockan 07:00 i morse levererar man 260 MW till kraftnätet. Det är mer än dubbelt så mycket som …
I John Carpenters film Flykten från New York från 1981, visas ett New York i ruiner. Produktionen hade begränsad budget, så för att slippa bygga dyra kulisser valde man att leta upp den värsta staden i USA. Valet föll på East St Louis. Där fanns massor av övergivna bostäder eftersom en tredjedel av befolkningen försvunnit på 20 år. Flera kvarter hade dessutom brunnit. Tomma bostäder och eldsvådor är som bekant en naturlag. När det blev dags att göra uppföljaren, “Flykten från LA”, hade budgeten åttafaldigats. Tyvärr lades inga av dessa pengar på att skriva manus. När vi kommer till St …