Rätans kraftstation

2009/12/27

Strax söder om byn Rätan i Bergs kommun ligger Rätans kraftstation. Den till stor del underjordiska anläggningen stod klar 1968. Lamelldammen vid änden av Rätanssjön ger en fallhöjd på 61 meter. Vattnet leds till två Francisturbiner med en effekt om totalt 60 MW. Årsproduktionen är 238 GWh. Från dammkrönet kan man blicka ner mot en torrlagd sträcka av Ljungan. Intagsbyggnaden har en enkel och rationell utformning. På 60-talet serieproducerades vattenkraftverk och den omsorg som lades på det estetiska under pionjärtiden var sedan länge försvunnen.

Betongrationalism i Lilla Edet

2009/12/20

Vattenfalls första storkraftverk, Olidestationen i Trollhättan, togs i bruk 1910 och byggdes sedan ut i omgångar fram till 1921. Ett tjugotal kilometer längre ner i älven fanns Lilla Edets slussar och vattenfall som skulle bli platsen för nästa kraftverksbygge. 1912-1917 byggdes en damm ovanför dåvarande Haegerska verken som flyttades till …

Transformatorhall, Olidan

2009/12/16

Reparationshall (1921) för transformatorer vid Olidans kraftstation i Trollhättan. Den ritades, liksom kraftstationen, av Erik Josephson. I förgrunden syns den kanal som leder vatten till kraftverkets intagsbyggnad.

Jubileet som kom av sig

2009/12/10

Om man kör bil genom Stenungsund möts man av en märklig syn. Uppe på Vetteberget står fyra skorstenar som verkar ha hamnat där av misstag. Förgäves letar blicken efter den industrianläggning som borde stå intill. Skorstenarna hör nämligen till en av landets märkligaste industrianläggningar. Inne i berget finns ett enormt kraftverk. Projekteringen av ett kraftverk i Stenungsund började på 1950-talet. På den tiden kom större delen av landets el från vattenkraft. Sommartid uppstod ibland vattenbrist, vilket ledde till problem med kraftförsörjningen. En kompletterande kraftkälla var nödvändig. Kärnkraften var ännu på experimentstadiet, så beslutet togs att bygga ett oljeeldat kraftverk. 1955 …

Vattenaffärer i Vargön

2009/12/05

Industrietableringar föregås av en lång och noggrann process där man väger för- och nackdelar mot varandra. Tillgång till råvaror, infrastruktur, arbetskraft och andra faktorer vägs in i beslutet – så är det åtminstone i teorin. Smältverket i Vargön kom till av helt andra skäl. Som så ofta är fallet var …

Vargöns kraftstation

2009/11/29

Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …

Vänersborg

2009/11/23

Järnvägsbro byggd av J. Gollnow & Sohn, 1916-1917.

Vemod i Vargön

2009/11/22

Ännu en svensk industriepok har nått sitt slut. Wargöns bruk, startat 1874, lades ner 2008. 320 anställda blev av med jobbet och nu pågår rivningen för fullt. Den klassiska industrimiljön är snabbt på väg att försvinna. Kvar blir bara några kontorsbyggnader och den berömda porten. I Vargön tillverkades bestruket papper (MWC-papper) för tryck, en produkt som drabbats hårt av vikande efterfrågan. Stigande råvaru och elpriser har inte hjälpt, även om Holmen äger både skog och kraftverk. Rivningen påbörjades i september och går nu i snabb takt. Pappersmaskinen ska snart monteras ned och fraktas till sin nya användare i Kina. Tack …

Trotjänare i Trollhättan

2009/11/15

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.

Porjus – “Det vita kolet” i ödemarken

2009/11/03

I början av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade större inhemska tillgångar på stenkol och var beroende av import. Stora insatser gjordes för att bygga bort stenkolsberoendet, främst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. Järnvägsstyrelsen gjorde åren 1902 till 1908 försök som visade att elektrisk drift var tekniskt möjlig. Den gick även att räkna hem ekonomiskt, så man beslutade att omgående påbörja elektrifiering av statens järnvägar. Till pionjärprojekt utsågs Riksgränsbanan mellan Kiruna och Narvik. På banan fraktades malm åt LKAB och volymerna ökade stadigt. Med fortsatt användning av ånglok skulle det snart bli nödvändigt att anlägga dubbelspår …