Tillbaka i Vargön

Vargöns kraftstation ligger i utkanten av Vänersborg, precis där Vänern övergår i Göta Älv. I början av oktober var det extra mycket vatten i Älven efter ett par veckors intensivt regn. Ett aggregat var dessutom avställt för underhåll vilket ledde till att ovanligt stora mängder vatten spilldes genom stationens utskov. Jag besökte Vargön första gången 2009. Från kraftstationens tak ser man att det hänt en del sedan sist. Av Wargöns bruk återstår bara en kontorsbyggnad och några husgrunder. Vargön Alloys till vänster i bild klarade sig igenom finanskrisen och finns kvar. Vargön är på flera sätt en unik konstruktion som …

Hermansboda

Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …

Bonsaikraftverk i Getterån

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu. Views: 92

Mariestads kvarn

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW. Views: 70

Bursnäs kraftverk

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962. Views: 62

Skallböle

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Vietas

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet.  Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971. Views: 48

Höljebro

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …