Mariestads kvarn

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.

Vietas

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet.  Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971.

Karsefors

Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad  arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till  kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från  sydamerikanska  trappstegspyramider. …

Malfors

Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.

Äldre instrumentering

I äldre kraftstationer installerades ofta en imponerande uppsättning instrument och kontrollutrustning. Det var inte bara fråga om nytta – minst lika viktigt var att det såg bra och pampigt ut. Om inte annat blev det enklare att förklara för investerarna var alla pengar tagit vägen. Fram till mitten av 1930-talet var många instrument hantverksmässigt tillverkade och variationen stor. Det ställde naturligtvis till det när saker gick sönder. Instrumentering var allvarliga saker och inget man slarvade med. Schaeffer och Budenberg skickade till exempel en anställd till Kina för att köpa hem en tunna bläck. Texten på mätartavlorna måste få rätt nyans. …

Stuguns kraftstation

Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet  i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.

Sommar i Älvkarleby

Vattenfalls kraftverk i Älvkarleby öppnade 1915 och är fortfarande ett av de största i Dalälven. Mer information och vinterbilder finns här. Bilder från insidan finns här.

Untra – Slottet vid Dalälven

Statliga Vattenfallsstyrelsens nationalkraftverk i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby satte ribban när Stockholms Gas och Elektricitetverk byggde vattenkraftverk i Untra. Arkitekten Gustaf de Frumerie ritade ett kraftslott som inte överträffats i Sverige. Bygget påbörjades 1911 och stod klart 1918. Vid invigningen hade stationen fyra Francisaggregat som kompletterades med ett femte 1937. Enligt planerna skulle Untra täcka Stockholms kraftbehov för all framtid. Riktigt så blev det inte, men anläggningen producerade länge mer än 90% av den el som användes i huvudstaden.  Den 132 km långa kraftöverföringen mellan Untra och Stockholm var banbrytande för sin tid. I Untra användes, precis som i Vattenfalls …

Wij Bruk

Wij Trädgårdar i Ockelbo är värt ett besök. Förutom sevärda trädgårdar erbjuds utmärkt lunch. Även den industrihistoriskt intresserade kan tillfredställas. Stationen i Wij bruk blev klar 1895 och var en del i transportleden från gruvan i Vintjärn till valsverket i Wij. Trafiken på DONJ – Dala Ockelbo Norrsundets Järnväg – upphörde 1969. Bruket i Wij anlades 1897. Smedjan  byggdes om till valsverk 1885.  Idag är den sevärda byggnaden museum. Valsverket krävde mycket kraft som till att börja med levererades av en vattenturbin på hundra hästkrafter. 1901 övergick man till ångdrift och en ny, mindre vattenturbin installerades för att leverera belysningsström. …

Elhistoria vid Västerfjärden

I slutet av 1800-talet utvecklades system för trefas växelström parallellt i USA, Tyskland och Sverige. Tekniken gjorde det möjligt att överföra kraft över långa avstånd med små förluster. Det var inte längre nödvändigt att placera industrier direkt i anslutning till ett kraftverk. Landets första kraftöverföring med växelström byggdes mellan Hellsjön och Grängesberg. Den togs i bruk 1893. Fem år senare restes stolparna på mina bilder, som är rester av linjen mellan Näs kraftstation och Sandvikens Jernverk AB. Spänningen var 20 kV över en sträcka av 50 kilometer. Det går fortfarande att se spår av kraftledningen. Några stolpar står längs Riksväg …