Vargöns kraftstation

2009/11/29

Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …

Vänersborg

2009/11/23

Järnvägsbro byggd av J. Gollnow & Sohn, 1916-1917.

Vemod i Vargön

2009/11/22

Ännu en svensk industriepok har nått sitt slut. Wargöns bruk, startat 1874, lades ner 2008. 320 anställda blev av med jobbet och nu pågår rivningen för fullt. Den klassiska industrimiljön är snabbt på väg att försvinna. Kvar blir bara några kontorsbyggnader och den berömda porten. I Vargön tillverkades bestruket papper (MWC-papper) för tryck, en produkt som drabbats hårt av vikande efterfrågan. Stigande råvaru och elpriser har inte hjälpt, även om Holmen äger både skog och kraftverk. Rivningen påbörjades i september och går nu i snabb takt. Pappersmaskinen ska snart monteras ned och fraktas till sin nya användare i Kina. Tack …

Trotjänare i Trollhättan

2009/11/15

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.

Porjus – “Det vita kolet” i ödemarken

2009/11/03

I början av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade större inhemska tillgångar på stenkol och var beroende av import. Stora insatser gjordes för att bygga bort stenkolsberoendet, främst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. Järnvägsstyrelsen gjorde åren 1902 till 1908 försök som visade att elektrisk drift var tekniskt möjlig. Den gick även att räkna hem ekonomiskt, så man beslutade att omgående påbörja elektrifiering av statens järnvägar. Till pionjärprojekt utsågs Riksgränsbanan mellan Kiruna och Narvik. På banan fraktades malm åt LKAB och volymerna ökade stadigt. Med fortsatt användning av ånglok skulle det snart bli nödvändigt att anlägga dubbelspår …

Samtidigt, i South Bend

2009/09/28

Kulturkrock i South Bend

2009/09/25

Europeiska bilar är inte det första man väntar sig att se i en övergiven amerikansk bilfabrik. Men i Studebakers gamla fabrik i South Bend står ett gäng Porsche, BMW och Mercedes i väntan på bättre tider. De svenska färgerna försvaras av en Volvo P1800. Bilarna för en ojämn kamp mot lokala (o)förmågor. Den arga skylten med texten “You boys are punks!” verkar inte hjälpa. Studebaker börja tillverka beslag och andra metalldelar till hästdragna vagnar 1852. Fem år senare började man tillverka kompletta vagnar. Behovet var enormt. Armén var en stor kund, liksom de människor som deltog migrationsvågen västerut. 1902 började …

Norrlandsklassiker i Slagnäs

2009/08/30

I Slagnäs, några mil norr om Sorsele, står en riktig klassiker. Betongbron från 1942 är av en typ som förr var mycket vanlig i norra Sverige. Huvudvägen är numera omdragen, men bron ligger inte långt från E45. Ett par hundra meter uppströms korsar Inlandsbanan forsen över en stålbro. Måttband var uppenbarligen en bristvara bland landets chaufförer förr i tiden, men bron har stått pall under alla dessa år.

Sveriges mest kontroversiella byggnad

2009/07/11

Det finns bara två fönster Barsebäcks reaktorbyggnader. Genom fönstren ser man ut över Öresund och skorstenarna på de danska kolkraftverk som delvis ersatt de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Ironi blir sällan tydligare än så här. De politiker som för ett tiotal år sedan skulle rädda oss från kärnkraften ska nu träffas i Köpenham och rädda oss från kolkraften. Slutresultatet blir sannolikt detsamma som förra gången. Kostnaden får medborgarna ta. Att inte producera el i Barsebäck kostar svenska skattebetalare och elkonsumenter 1 miljon kronor per dygn. Till det ska läggas utebliven produktion värd 15-20 miljoner kronor per dygn. Barsebäcksverkets två reaktorer …

Skyddad: Laholms kraftstation

2009/07/09

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.