Vargöns kraftstation

Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …

Read more

Vemod i Vargön

Ännu en svensk industriepok har nått sitt slut. Wargöns bruk, startat 1874, lades ner 2008. 320 anställda blev av med jobbet och nu pågår rivningen för fullt. Den klassiska industrimiljön är snabbt på väg att försvinna. Kvar blir bara några kontorsbyggnader och den berömda porten. I Vargön tillverkades bestruket papper (MWC-papper)  för tryck, en produkt som drabbats hårt av vikande efterfrågan.  Stigande råvaru och elpriser har inte hjälpt, även om Holmen äger både skog och kraftverk. Rivningen påbörjades i september och går nu i snabb takt. Pappersmaskinen ska snart monteras ned och fraktas till sin nya användare i Kina. Tack …

Read more

Trotjänare i Trollhättan

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.

Read more

Porjus – “Det vita kolet” i ödemarken

I början av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade större inhemska tillgångar på stenkol och var beroende av import.  Stora insatser gjordes för att bygga bort stenkolsberoendet, främst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. Järnvägsstyrelsen gjorde åren 1902 till 1908 försök som visade att elektrisk drift var tekniskt möjlig.  Den gick även att räkna hem ekonomiskt, så man beslutade att omgående påbörja elektrifiering av statens järnvägar.  Till pionjärprojekt utsågs Riksgränsbanan mellan Kiruna och Narvik. På banan fraktades malm åt LKAB och volymerna ökade stadigt.  Med  fortsatt användning av ånglok skulle det snart bli nödvändigt att anlägga dubbelspår …

Read more

Monthly Archives

november 2009