Torrlagt i Trollhättan

Den här sensommaren och hösten har besökare till sluss och fallområdet i Trollhättan mötts av en ovanlig syn. Trafikkanalen och intagskanalerna till Olidestationen har varit tömda på vatten. Förra gången de tömdes var 1994, så det är inte varje dag man har möjlighet att se vad som döljs under ytan. Förutom de obligatoriska cyklarna kan man se storleken på kanalerna. Det ger en förståelse för vilka enorma mängder vatten det är fråga om. Vattenvägarna byggdes under åren 1907-1909 med dåtidens primitiva utrustning. Som mest sysselsattes 1500 man. Med fördelningsbassängen torrlagd kan man se intagsluckorna till stationens turbiner. De runda öppningarna …

Hermansboda

Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …

Bonsaikraftverk i Getterån

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu. Views: 15

Mariestads kvarn

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW. Views: 9

Bursnäs kraftverk

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962. Views: 6

Konstgödsel i Campofranco

– No foto! Representanten för Carabinieri talar ungefär lika mycket engelska som vi talar italienska, men det är inte svårt att förstå vad han vill. När han följt oss ut från Montedisons nedlagda konstgödselfabrik i Campofranco drar han och kollegan iväg med en rivstart. Det är förstås inte fotografer Carabinieri letar efter. Det stora problemet är koppartjuvar som sedan nedläggningen 1994 plundrat den enorma anläggningen. Vi är glada att hans hund inte hittat maten vi ställt ifrån oss bakom en kabeltrumma. Osten vi har med oss är så stark att den skulle kunna klassas som biologiskt vapen. Fabriken byggdes för …

Under golfbanan i Porjus

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …

Övergiven hamnterminal

Sedan containern standardiserades i början av 1960-talet har godshanteringen i världens hamnar revolutionerats. Styckegodshanteringen har upphört och idag är det i stort sett bara bulkgods som inte fraktas i containers. De traditionella hamnmiljöerna och hamnarbetarna har försvunnit. Idag är hamnarna – på gott och ont – sterila miljöer med en hög grad av automatisering. Hamnmagasin som inte blivit lägenheter, kranar och övrig infrastruktur har i allmänhet jämnats med marken. Detroit Harbor Terminal  som vi ser på bilderna har klarat sig undan rivning sedan nedläggningen 2004, men det är förmodligen bara en tidsfråga. I byggnaden skedde omlastning från järnväg till fartyg. …