Parteboda

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Vietas

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet.  Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971. Views: 48

Höljebro

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …

Sommarstängt

Det har varit lite stiltje på bloggen den senaste tiden eftersom jag passat på att ha lite välbehövlig semester. Jag har dock inte tillbringat all tid på sofflocket. Under den närmaste tiden kommer jag kunna bjuda på unika bilder inifrån landets största vattenturbin. Mer om detta under de kommande veckorna. Views: 13

Karsefors

Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad  arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till  kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från  sydamerikanska  trappstegspyramider. …

Siciliens guld del 3: Trabia

Den här bloggposten är en fortsättning på två tidigare om den Sicilianska svavelindustrin. För att förstå sammanhangen rekommenderar jag att man läser dessa först här och här. Sicilianarna vägrade först tro på Union Sulphurs produktionskapacitet och den låga produktionskostnad som var möjlig med Fraschprocessen. Efter ett tag sjönk informationen in och man inledde förhandlingar om exportbegränsningar. Ett avtal tecknades som gav de sicilianska producenterna ungefär 25% av världsmarknaden. Union Sulphur tog hand om resten. 1912 gick Fraschs patent ut och flera konkurrerande företag började använda processen. Handelsavtalet gällde fram till 1913, varefter de amerikanska tillverkarna inledde en massiv försäljningskampanj mot …

Finshyttan

Finshyttans bruk norr om Filipstad var länge ledande inom kraftmaskiner. Företaget anlade en ny hytta 1875-76 och konstruerade i samband med bygget turbiner för eget bruk. Ryktet om den lyckade turbinkonstruktionen spred sig snabbt och inom ett par decennier ägnade sig företaget nästan uteslutande åt tillverkning av vattenturbiner. När Stora Kopparberg och Grängesbergsbolaget skulle bygga kraftverk i Mockfjärd valde man turbiner från Finshyttan. När kraftverket stod klart 1912 hade Finshyttan växt till 150 anställda. På 1920-talet började man tillverka turbiner av Lawaczecktyp som bland annat installerades i Forshuvudforsen och Lilla Edet. Det är ett stiliserat löphjul från en Lawaczeckturbin som …

Korsør

Korsør – Motalas vänort i Danmark – ligger vid Stora Bält på Själlands västkust. En gång i tiden var det här en sprudlande hamnstad. Det pampiga hamnkontoret byggdes under en tid av hög ekonomisk aktivitet. Under många år gick trafiken över Stora Bält på färja mellan Korsør och Nyborg. 1996 öppnades en fast tågförbindelse och 1998 en fast förbindelse för biltrafik. När Stora Bältförbindelsen var klar upphörde färjetrafiken och trafiken drogs förbi Korsør. Det är förklaringen till att Korsør idag är ganska öde. Staden är lite för stor. Den sprudlande kommers som uppstår när människor väntar på kollektiva färdmedel försvann …

Mockfjärd (1961)

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …