Ford

2009/01/30

I bilbranschen ägnas mycket tid åt att underhålla varumärket och skapa en märkesidentitet. Bilmärken är ofta globala. Ibland blir det fel, som när Chevroletmärket limmas på småbilar tillverkade i Korea (fd Daewoo). Längre tillbaka i tiden tilläts en större lokal prägel på modellerna. Samarbetet mellan Forddivisionerna i Storbritannien och Tyskland var länge begränsat. Britterna tillverkade till exempel modellen Anglia. Någon “Ford Deutschland” var inte aktuell. Modellen Taunus fick namnet från ett bergsområd i västra tyskland. På bakluckan fanns även en siffer och bokstavskombination, så att kalenderbitaren kunde avgöra motorstorlek och prestanda. Diskret angavs också att här var minsann en bil …

Varför saknar ingen Simca?

2008/10/26

Under 2000-talet har vi fått se flera anrika bilmärken återvända till marknaden. Exempelvis har Bugatti och Maybach väckts till liv av Volkswagen respektive Mercedes-Benz. Tanken med detta verkar vara att skapa ett fiktivt “arv” för den nya modellen, även om den inte har mer än namnet gemensamt med ursprungsmärket. I en allt mer nischad bilvärld kan det vara värt pengar. Historiskt har det dock visat sig att bollande med företagsnamn på det här sättet inte alltid är helt lyckat. Talbot, som hade sin storhetstid samtidigt som Bugatti och Maybach, återuppstod 1979. Det var den sista dödsryckningen för det franska märket …

Samtidigt, i Garpenberg

2008/10/09

Trotjänarnas sista vila

2008/10/04

Idag är bilåkande något suspekt. Vi ska helst skämmas lite och be om ursäkt för att vi kör bil. Men det har inte alltid varit så. Under åren efter andra världskriget kunde allt fler svenskar skaffa bil. Det blev möjligt att resa och få nya intryck. Säkert köpte många bil som en statussymbol, men viktigast var nog känslan av frihet. En känsla av att kunna åka vart man ville närsomhelst, som inte längre var förbehållen ett fåtal. Bilen var alltid redo och krävde inte anpassning till en tidtabell. Rekordårens bilar är med några få undantag borta sedan länge. Men här …

IFA

2008/09/13

Tysklands delning efter andra världskriget fick en del märkliga konsekvenser för landets företag. Optiktillverkaren Zeiss fick sin verksamhet delad av gränsen mellan Öst och Västtyskland. Fabrikerna i Jena och Oberkochen kom att bli konkurrenter. Bägge ansåg sig dessutom ha rätten till namnet Carl Zeiss. Men nu seglar jag iväg från ämnet. Det är ju bilar det ska handla om. När det efter kriget blev dags att återuppta civil produktion i fordonsindustrin, dammade man av ritningar på modeller utvecklade precis innan krigsutbrottet. En av dessa var DKW F9 som hade kommit till prototypstadiet 1939. Massproduktion var planerad att börja 1940, men …

Hjälp katter i nöd – få en snygg kalender

2008/09/09

Nu går det att köpa 2009 års kalender från föreningen Hitta Katten i Enköping. Kalendern kostar 100:- Katterna i kalendern har tagits om hand av föreningen och sedan fått nya hem. Inkomsterna från kalenderförsäljningen går bland annat till veterinärkostnader.

Vålbackens tegelbruk

2008/07/08

“Nybruket” – Vålbackens tegelbruk i juni 2008. Vid Storsjöns strand, inte långt från Brunflo, ligger den här imponerande träbyggnaden. Inuti finns en sk ringugn för tegeltillverkning. Byggnaden uppfördes av Östersunds Tegelindustri AB 1906, men togs över av Vålbackens Tegelbruks AB 1918. Den var i drift fram till 1961 då produktionen flyttades till en modernare automatiserad anläggning i närheten. Som mest producerade 60 anställda 7,5 miljoner tegelstenar om året. Huvuddelen av produktionen såldes inom länet, exempelvis till Östersunds regementen.

Kraft och kultur

2008/06/04

Betongallé – Fagersta bruk. Senaste numret av Voltaire har tema “Total depression”. Jag medverkar med text och bild.

Sätragruvan

2008/05/24

Vid Sätragruvans anrikningsverk. Sätragruvan ligger i närheten av Doverstorp, ca en mil nordväst om Skärblacka. Gruvan är ett dagbrott där AB Kis bröt svavel 1917-1919. Totalt bröts ungefär 80000 ton malm, som efter anrikning levererades till Skärblacka bruk. Ur biprodukterna nickel och guldockra framställdes rödfärg. Sammanlagt var ett hundratal människor anställda vid gruvan och intilliggande anläggningar. Idag återstår dagbrottet med två stollgångar. I närheten finns även husgrunder från anrikningsverk och färgfabrik. Nedanför det gamla anrikningsverket finns ett sandmagasin med avfall från anrikningsprocessen. Tjänstemannabostäderna är renoverade och används som bostadshus. The abandoned Sätra mine, located about 10km northwest of Skärblacka in …

Vingesbacke

2008/02/25

I Torsåkers bergslag började man bryta malm redan 1374. I området finns mer än 300 gamla gruvhål. Vingesbackegruvan levererade malm till närbelägna Hofors bruk, som då ägdes av SKF. Gruvdriften påbörjades 1955. I Vingesbacke fanns inget anrikningsverk, utan den krossade malmen transporterades på räls till verket i Långsjö. Som mest producerades 250000ton malm per år. Gruvan lades ner 1980, två år efter att masugnen i Hofors stängts. Det nya stålverket (“Stålverk 4”) var skrotbaserat, och det fanns inte längre avsättning för malmen från Vingesbacke.