Vid det nedlagda gasverket i Värtan pågår processen att förvandla det forna industriområdet till bostadsrätter. De fyra gasklockorna – ja de är faktiskt fem om man räknar den sfäriska från 1970-talet – kommer antingen att rivas eller byggas om. Om man vill få möjlighet att studera 100 års utveckling på …
Under 2011-2012 dokumenterade jag stora delar av Värtagasverket efter att Fortum lämnat över anläggningen till Stockholms stad. I galleriet nedan finns ett urval av de många bilder jag producerade. Området runt Ropsten är en del av Stockholm som nu förändras i snabb takt.
Maskinhuset (till vänster i bilden ovan) var en av de ursprungliga byggnaderna vid gasverket som togs i bruk 1893. Byggnaden ingick i produktionskedjan för kolgas och innehöll utrustning för att avskilja ammoniak. Det är emellertid inte mycket som återstår från byggåret. 1935 inträffade en explosion och skadorna på maskinhuset blev …
Kolgas (stadsgas) var ursprungligen en biprodukt vid koksframställning. Processen att framställa gas för belysningsändamål utvecklades av skotten William Murdoch på 1790-talet. Det första stadsgasverket – ägt av företaget med det fantasifulla namnet “The Gas Light and Coke Company” – byggdes i London och togs i bruk 1812. Stockholms tur kom 1853 då Klaragasverket stod färdigt. Anläggningens kapacitet blev snart otillräcklig. 1893 ersattes den av Värtagasverket. I Värtagasverket användes till att börja med så kallade retortugnar för gasframställningen. Kolet kärrades in till ugnarna från det närbelägna kolhuset. Retorthuset ritades av Ferdinand Boberg och byggdes ut i etapper fram till 1903. Anläggningen …
Stenkol, råvaran för gasframställning i Värtagasverket, förvarades under de första decennierna i två gigantiska trälador placerade parallellt med gasverkets retorthus. Byggnaderna förlängdes i etapper och hade när de var fullt utbyggda en längd på 240 meter. Kolet lossades från fartyg vid gasverkets hamn och transporterades med linbana till kolhusen. 1918 började man lagra kolet utomhus på den upplagstomt som nu håller på att bebyggas med bostäder. Efter att de förlorat sin funktion har kolhusen rivits i etapper, bland annat för att ge plats åt spaltgasverket som togs i drift 1971. Den kvarvarande byggnaden används idag som förråd.
Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011. Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager. Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och …