Forshuvudforsen

Forshuvud kraftstation, byggd 1917 – 1921, var i drift fram till 1990. Stationen som ritades av Oswald Almqvist är K-märkt och håller för närvarande på att renoveras till ursprungligt skick. Längs dammkrönet gick tidigare landsvägen till Falun. Bilisterna kunde vila ögonen på luckhusens eleganta betongbågar. Men det är nog trots allt insidan som är det bästa med Forshuvud. Maskiner och instrumentering drabbades inte av någon större modernisering under den tid stationen var i drift. Den nya stationen har en installerad effekt på 44 MW. Årsproduktionen är 209 GWh.

Bullerforsen

Bullerforsen från 1910 är en av Sveriges mest välbevarade kraftverksmiljöer. Vid mitt förra besök var det så mycket snö att jag inte fick möjlighet att fotografera exteriört. Den här gången gick det bättre trots friska vindar. Den nya stationen, öppnad 1990, ligger på andra sidan älven. Fasaden på den nya har med enkla medel anpassats till Klas Bomans ursprungliga station. Fler bilder från Bullerforsen finns här.

Den kungliga hamnen

Herrarna i Sydkrafts ledning måste känt sig ganska nöjda när de stod och väntade på att Kung Gustav V skulle anlända till Bassalt. Den stora invigningen av kraftverken i Lagan ägde rum vid Knäred Övre men kungen besökte även Bassalt. Dit färdades han ståndsmässigt med båt som förtöjdes i en för ändamålet byggd hamn. Hamnen byggdes med samma omsorg som resten av kraftverket och finns kvar än idag. På fyra år hade Sydkraft under ledning av August Schmitz byggt fyra vattenkraftverk. Under samma tid hade staten lyckats bygga ett. Visserligen var kraftverket i Trollhättan betydligt större än de i Lagan, …

Avesta Storfors

Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen som öppnades 1931 ritades av Torben Grut. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion. Jämfört med Erik Hahrs samtida projekt Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en mer traditionell byggnad med fasad i tegel och takflöjlar. Konstruktionen var dock modern för sin tid. Stationsbyggnaden var indelad efter funktion. Uppströms ett luckhus, sedan en maskinsal med högre takhöjd för att få plats med vertikalaxlade Kaplanturbiner. De två ursprungliga turbinerna fick sällskap av en tredje 1937. Maskinsalen är en pärla i ett relativt orört skick. Turbinerna levererade …

Avestaforsen

Månsbo vid Avestaforsen industrialiserades tidigt, inte minst tack vare den rikliga tillgången på kraft från Dalälven. Bjurfors bruk anlade stångjärnshammare och kvarn i mitten av 1800-talet. 1893 byggde Stockholms Superfosfat Fabriks AB en kloratfabrik och ett vattenkraftverk ritat av Qvist & Gjers ingenjörsbyrå. På ritningen från 1890 föreslås sex turbiner om vardera ”200 elektriska hästkrafter”. De sex turbinerna kom i slutändan att att bli 17 i takt med att fabriken växte. 1925 förvärvades anläggningen av Alby Nya Kloratfabriksaktiebolag, som ganska omgående byggde en ny kraftstation öppnad 1931. Flera verksamheter tillkom i området – bland annat fosfat och aluminiumtillverkning. Aluminiumfabriken blev …

Infrastruktur i Kolbäcksån

Den 107 kilometer långa Strömsholms kanal följer Kolbäcksån mellan Mälaren och Smedjebacken. Kanalen hade sin storhetstid under andra halvan av 1800-talet då trafiken var lika intensiv som på Göta Kanal. De många bruken längs Kolbäcksån utnyttjade transportleden flitigt. Under några decennier fraktades nästan 10% av det svenska bergsbrukets produktion på kanalen. Tåg och senare vägtransporter konkurrerade sedan ut kanalen. Nyttotrafiken upphörde 1945. Idag består trafiken av fritidsbåtar och slussarna används enbart sommartid. Slussarna på bilderna är de översta i kanalen. De ligger vid Semla där det funnits hytta sedan slutet av 1500-talet. 1861 övertogs Semla bruk av Fagersta bruk. 1897 …

Knäred nedre

Några hundra meter nedströms från Knäred Övre står ytterligare en kraftstation kallad Knäred Nedre. De båda stationerna i Knäred byggdes samtidigt och ritades av samma arkitekt – Hans Thyselius. Mellan de båda stationerna går en grävd kanal. Bägge stationerna har tre aggregat. Knäred nedre har på grund av lägre fallhöjd (9 meter i stället för 10) lägre effekt. Anläggningarna i Knäred, Bassalt och Majenfors byggdes och ägdes länge av Sydkraft. Idag tillhör de norska Statkraft. En del så kallat ”brandingarbete” återstår fortfarande.

Kastellet i Knäred

Man får leta förgäves efter vindbryggan, men kraftstationen Knäred Övre skulle onekligen platsa i en riddarfilm. När de första kraftverken i Lagan byggdes strax efter förra sekelskiftet var borgtemat högsta mode bland kraftverksbyggare. Lägg till det en beställare med efternamnet Schmitz och en arkitekt som ritat fortifikationer åt tyska armen. Var och en förstår att utseendet inte kom till av en slump. Knäred Övre stod klart 1910 och var en del i ett ambitiöst projekt som omfattade fyra kraftverk i Knäred, Majenfors och Bassalt. Exteriört har det inte gjorts några stora förändringar, men på insidan har det hänt en del. …

Västanfors

I Västanfors har det funnits elektrisk kraftstation sedan förra sekelskiftet. Den gamla stationen (till höger i bild) konstruerades av Qvist & Gjers och var i drift mellan åren 1900 och 1949. Byggnaden är väl bevarad med kraftmaskiner och övrig utrustning intakt. Den nya stationen byggd 1948-49 är fortfarande i drift. Årsproduktionen är 5,4 GWh.

Stuguns kraftstation

Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet  i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.