Ljunga kraftstation

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Höljebro

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …

Karsefors

Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad  arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till  kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från  sydamerikanska  trappstegspyramider. …

Finshyttan

Finshyttans bruk norr om Filipstad var länge ledande inom kraftmaskiner. Företaget anlade en ny hytta 1875-76 och konstruerade i samband med bygget turbiner för eget bruk. Ryktet om den lyckade turbinkonstruktionen spred sig snabbt och inom ett par decennier ägnade sig företaget nästan uteslutande åt tillverkning av vattenturbiner. När Stora Kopparberg och Grängesbergsbolaget skulle bygga kraftverk i Mockfjärd valde man turbiner från Finshyttan. När kraftverket stod klart 1912 hade Finshyttan växt till 150 anställda. På 1920-talet började man tillverka turbiner av Lawaczecktyp som bland annat installerades i Forshuvudforsen och Lilla Edet. Det är ett stiliserat löphjul från en Lawaczeckturbin som …

Mockfjärd (1961)

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …

Eldforsen (1935)

När Korsnäsbolaget tröttnade på den dåliga lönsamheten i Eldforsens slipmassefabrik lade man ner verksamheten och satsade på kraftproduktion i stället. Fabrikens befintliga kraftstation med hela sju turbiner revs. Ersättaren var redan från början konstruerad för kraftleverans till det allmänna elnätet och stod klar 1935. Byggnaden är förhållandevis enkel i sin utformning med tegelfasad och platt tak. I maskinsalen står ett Kaplanaggregat levererat av Nohab i Trollhättan. Generatorn kommer – föga förvånande – från ASEA. Stationens maximala effekt är 3 MW. 1999 gjordes en omfattande renovering av stationen med bland annat ny hydraulik. 2008 påbörjades arbetet med den nya kraftstationen i …

Skogsforsen

Skogsforsen är en kraftstation i Ätran öppnad 1939. Återigen är det Erik Hahr som varit i farten. Över tiden kom Erik Hahrs kraftstationer att bli allt mer enkelt och rationellt utformade. Utvecklingen som påbörjades i Vargön 1934 drevs i Skogsforsen till sin spets. Kraftverkets maskinsal är integrerad i dammen och liksom denna byggd i rå betong. Några dekorationer förekommer inte. Automatisering av driften gjorde att man inte längre behövde bry sig så mycket om personalens trivsel. Ett decennium tidigare hade Hahr lagt mycket tid på utformning av ljusinsläpp i Lanforsen. Nu nöjde han sig med en rad fönster högst upp …

Malfors

Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.

Lövåsens kraftverk

Lövåsens kraftverk i närheten av Stora Skedvi i Dalarna. Stationen har en effekt på 150 kW och en årsproduktion på 480 MWh.

Bassalt

Jag har visat bilder från kraftverket i Bassalt vid ett par tillfällen tidigare. Insidan av stationen – ritad av Frans Fredriksson – är minst lika intressant. Grundkonstruktionen från 1910 är väl bevarad. Till höger syns det inglasade kontrollrummet. Ovanpå kontrollrummet finns en balkong där stationens ställverk var placerat fram till moderniseringen då det flyttades utomhus. Francisturbinerna är placerade i öppna sumpar med generatorerna på andra sidan av en vattentät vägg. Aggregat med horisontell axel började användas i nordamerikanska kraftverk runt förra sekelskiftet och blev den dominerande konstruktionen fram till 1920-talet. På 20-talet kom förbättrade lager och nya turbintyper vilket ledde …