Brattfors

Den karakteristiska gruvlaven vid Klingspors schakt i Ställberg togs i bruk 1922. Delar av den infrastruktur som byggdes upp för gruvdriften används fortfarande. Gruvspel, pumpar och belysning drevs av el producerad i två kraftverk inte långt från gruvan. Brattfors byggdes samtidigt som gruvlaven och maskinstationen fick en utformning anpassad till den större byggnaden. 35 år efter gruvans nedläggning 1977 och 90 år efter invigningen levererar Brattfors kraft till det allmänna elnätet. Anläggningen ägs idag av VB Kraft. Brattfors ligger nedströms sjön Norra Hörken i Arbogaån och utnyttjar en fallhöjd på 24,5 meter. Vattenvägarna är ovanligt omfattande med tanke på stationens …

Siciliens guld del 3: Trabia

Den här bloggposten är en fortsättning på två tidigare om den Sicilianska svavelindustrin. För att förstå sammanhangen rekommenderar jag att man läser dessa först här och här. Sicilianarna vägrade först tro på Union Sulphurs produktionskapacitet och den låga produktionskostnad som var möjlig med Fraschprocessen. Efter ett tag sjönk informationen in och man inledde förhandlingar om exportbegränsningar. Ett avtal tecknades som gav de sicilianska producenterna ungefär 25% av världsmarknaden. Union Sulphur tog hand om resten. 1912 gick Fraschs patent ut och flera konkurrerande företag började använda processen. Handelsavtalet gällde fram till 1913, varefter de amerikanska tillverkarna inledde en massiv försäljningskampanj mot …

Siciliens guld del 2: Palo

Första postningen om svavelbrytningen på Sicilien finns här I mitten av 1890-talet drabbades världen av lågkonjunktur och de sicilianska svavelproducenterna genomgick ett stålbad till följd av sjunkande priser. Brittiska företag  stod för större delen av världskonsumtionen av svavel  och bestämde sig för att försöka säkra tillgången på råvaran. 1896 bildades Anglo-Sicilian Company. Företaget fick ensamrätt på försäljningen av sicilianskt svavel under en tioårsperiod, i utbyte mot en garanterad prisnivå på lägst $15 per ton. Monopolet ledde till att priserna på svavel steg 50%. Alla var nöjda, möjligtvis med undantag för de som behövde köpa svavel. Köparna tvingades dock acceptera situationen …

Tuna Hästberg

80-metersnivån i Tuna Hästberg bjuder på imponerande isformationer. Det är möjligt att komma djupare än 80 meter, men då måste man dyka. Överallt syns spår av en hård arbetsmiljö. Malmvagnarna handrallades längs ett rälssystem som sträckte sig genom hela gruvan. Malmen i Tuna Hästberg sluttar och brytningen har därför skapat enorma lutande salar. Det är en fascinerande värld där nere. I totalt mörker håller naturen sakta på att bryta ner trä och metall som människan fört dit.

En dag i Kirkenes

Kirkens vid ryska gränsen ligger så långt österut man kan komma i Norge. Närheten till Ryssland är påtaglig – exempelvis är vägskyltarna på ryska och norska. Kirkenes är en viktig hamn för den ryska fiskeflottan. Ständigt ligger ett tjugotal ryska fartyg vid kaj. Sedan mitt första besök 2007, har jag tänkt återvända för att fotografera den nedlagda gruvan. Gruvan är dock inte nedlagd längre. 2009 kom verksamheten igång igen – 13 år efter nedläggningen. Företaget Sydvaranger Gruve AS som driver gruvan har australiensisk ägare. Anrikningsverk och utlastning finns inne i Kirkenes, medan själva gruvan finns i Bjørnevatn någon mil utanför. …

Blötberget

Blötberget är en gammal gruvort belägen mellan Ludvika och Grängesberg. Gruvdrift i större skala påbörjades i början av 1900-talet då företaget Bergsverk AB Vulcanus bildades.  Ett litet samhälle byggdes upp runt järnvägen som passerade bara något tiotal meter från gruvlaven.  AB Vulcanus var fram till andra världskrigets slut i tysk ägo. Vid krigsslutet sattes gruvan under förvaltning av den så kallade Flyktkapitalbyrån, för att några år senare säljas vidare till Stora Kopparbergs Bergslag AB. Efter övertagandet genomförde Stora Kopparberg en omfattande modernisering av anläggningen och den mäktiga 66 meter höga  Bergslagslaven i betong byggdes. 1979 lades verksamheten ner. Blötberget har …

Exportfältet, Grängesberg

Exportfältet i Grängesberg är en av de mest imponerande gruvanläggningarna i Mellansverige. Här stannade tiden när verksamheten lades ner 1989. Idag återstår tre gruvlavar, placerade på rad längs malmerna Export och Risbergsfälten.  Längs Exportfältet anar man hur stor ekonomisk betydelse gruvorna hade. Byggnaderna är påkostade och den gatstensbelagda vägen kantas av en allé. Det pågår fortfarande industriell verksamhet i Grängesberg, men i mycket mindre skala. Området söder om Exportfältet är grustag. Där står den här byggnaden som inte längre har någon funktion. Tidigare postningar om Grängesberg finns här och här. The “Export field” was the largest mine in central Sweden …

Dannemora 2.0

Så här i kristider är det inte inte ofta man hör om nysatsningar, men i Dannemora utanför Österbybruk har det hänt saker. Gruvan som stängde 1992 har öppnats igen och nu råder full aktivitet för att komma igång med produktionen. Timingen kunde vara bättre. Stängningen 1992 berodde på sjunkande metallpriser och nu är marknaden åter vikande. Beslut om öppning togs när alla kurvor pekade uppåt, men verksamheten kom inte igång förrän den lågkonjunkturen slagit till. Dannemora är en gruvort med gamla anor. Järnutvinningen började redan på 1500-talet. Några hundra år senare var malm från gruvan en förutsättning för den industriella …

Smältarmossen

Smältarmossen är en liten gruva belägen i utkanten av Garpenberg. Gruvan stängde 1979, men flera av byggnaderna står fortfarande kvar. Laven är täckt med korrugerad plåt. Gruvspelet är placerat i en sidobyggnad med vajern upphängd i linbaneliknande stolpar. The Smältarmossen mine is located outside Garpenberg, Sweden. Click the image to see a gallery from Smältarmossen.