Nyrenoverat i Skedvi

Stora Skedvi kraftverk i Dalälven byggdes av Stora Kopparbergs Bergslag 1945-1949. När jag besökte anläggningen första gången 2010 var den i välanvänt orginalskick (dvs. ganska sliten). Ägaren Fortum gjorde därför omfattande renoveringar 2014-2015. En kvarts miljard senare ser maskinstationen ut så här. Inuti är det mesta nytt – turbiner, generatorer, …

Lottefors i Ljusnan

Lottefors är ett av Fortums kraftverk i Ljusnan. Anläggningen stod klar 1958 och ersatte ett äldre kraftverk som byggts för brukets kraftförsörjning. Arkitekturen är inte särskilt påkostad och för tankarna till skolbyggnader snarare än industriell verksamhet. Idag har stationen fyra Francis och ett Kaplanaggregat. Den installerade effekten är 13,76 MW. …

Tidavad

Tidavad i Tidan, byggt 1923. Fallhöjden är 3,7 meter och den installerade effekten 510 kW. Nuvarande ägare är Tidan-Lidan Kraft som förvärvade stationen från Karlskoga Energi och Miljö AB 2013.

Anjan

I en tidigare bloggpost skrev jag lite om regleringen av sjöarna i Kallsjösystemet. Anjan, som ligger mellan Kallsjön och Norska gränsen, är en av de sjöar där vattenregleringsföretaget utnyttjade möjligheten att ansöka om tillfällig reglering. En damm över sjöns utlopp började byggas 1939 och kunde tas i bruk redan till …

Juveln

Indalsälvens regleringsförening bildades i Östersund i mars 1920. Bland initiativtagarna fanns de företag som byggt eller planerade att bygga kraftverk i älven, bland andra Krångede AB och Eggfors AB. Till ordförande för föreningen utsågs den dåvarande generaldirektören för Vattenfallsstyrelsen Fredrik Vilhelm Hansen. Under de första åren var verksamheten ganska blygsam …

Värtagasverket 1893-2011

Under 2011-2012 dokumenterade jag stora delar av Värtagasverket efter att Fortum lämnat över anläggningen till Stockholms stad. I galleriet nedan finns ett urval av de många bilder jag producerade. Området runt Ropsten är en del av Stockholm som nu förändras i snabb takt.

Hummelforsen

Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …

Krokströmmens klagan del 2: festplanering

I mitt förra inlägg skrev jag om svårigheterna att planera taklagsfesten vid Krokströmsbygget 1951. Lösningen blev till slut att dela upp festen på två dagar. När känslorna lugnat ner sig lite var det dags för Ingenjör Forssblad att styra upp detaljplaneringen. Den 28/9 reste han till Ytterhogdal för ett möte …

Krokströmmens klagan del 1: lokalbekymmer

Vattenrallarna i Krokströmmen hade i jämförelse med pionjärerna i Porjus och Suorva några decennier tidigare förhållandevis drägliga arbets- och bostadsförhållanden. Nöjesutbudet i Älvros som låg närmast bygget var dock synnerligen begränsat-  om man inte gillade att gå i kyrkan, fiska eller åka skidor. Det var med andra ord ett ganska …

Utskovstorn i Lossen

Långå

Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …