Smältarmossen är en liten gruva belägen i utkanten av Garpenberg. Gruvan stängde 1979, men flera av byggnaderna står fortfarande kvar. Laven är täckt med korrugerad plåt. Gruvspelet är placerat i en sidobyggnad med vajern upphängd i linbaneliknande stolpar. The Smältarmossen mine is located outside Garpenberg, Sweden. Click the image to see a gallery from Smältarmossen.
Jag har blivit medlem i IndustrieKultur Fotografie. IKF är en sammanslutning av fotografer specialiserade på industrifotografi. Genomgående är kvaliteten mycket hög, så jag räknar med att utvecklas som fotograf. Medlemmarna är i huvudsak från Centraleuropa, men nu finns alltså en svensk utpost. Mina publika bilder på sajten finns här.
Idag är bilåkande något suspekt. Vi ska helst skämmas lite och be om ursäkt för att vi kör bil. Men det har inte alltid varit så. Under åren efter andra världskriget kunde allt fler svenskar skaffa bil. Det blev möjligt att resa och få nya intryck. Säkert köpte många bil som en statussymbol, men viktigast var nog känslan av frihet. En känsla av att kunna åka vart man ville närsomhelst, som inte längre var förbehållen ett fåtal. Bilen var alltid redo och krävde inte anpassning till en tidtabell. Rekordårens bilar är med några få undantag borta sedan länge. Men här …
“Nybruket” – Vålbackens tegelbruk i juni 2008. Vid Storsjöns strand, inte långt från Brunflo, ligger den här imponerande träbyggnaden. Inuti finns en sk ringugn för tegeltillverkning. Byggnaden uppfördes av Östersunds Tegelindustri AB 1906, men togs över av Vålbackens Tegelbruks AB 1918. Den var i drift fram till 1961 då produktionen flyttades till en modernare automatiserad anläggning i närheten. Som mest producerade 60 anställda 7,5 miljoner tegelstenar om året. Huvuddelen av produktionen såldes inom länet, exempelvis till Östersunds regementen.
Betongallé – Fagersta bruk. Senaste numret av Voltaire har tema “Total depression”. Jag medverkar med text och bild.
Vid Sätragruvans anrikningsverk. Sätragruvan ligger i närheten av Doverstorp, ca en mil nordväst om Skärblacka. Gruvan är ett dagbrott där AB Kis bröt svavel 1917-1919. Totalt bröts ungefär 80000 ton malm, som efter anrikning levererades till Skärblacka bruk. Ur biprodukterna nickel och guldockra framställdes rödfärg. Sammanlagt var ett hundratal människor anställda vid gruvan och intilliggande anläggningar. Idag återstår dagbrottet med två stollgångar. I närheten finns även husgrunder från anrikningsverk och färgfabrik. Nedanför det gamla anrikningsverket finns ett sandmagasin med avfall från anrikningsprocessen. Tjänstemannabostäderna är renoverade och används som bostadshus. The abandoned Sätra mine, located about 10km northwest of Skärblacka in …
I Torsåkers bergslag började man bryta malm redan 1374. I området finns mer än 300 gamla gruvhål. Vingesbackegruvan levererade malm till närbelägna Hofors bruk, som då ägdes av SKF. Gruvdriften påbörjades 1955. I Vingesbacke fanns inget anrikningsverk, utan den krossade malmen transporterades på räls till verket i Långsjö. Som mest producerades 250000ton malm per år. Gruvan lades ner 1980, två år efter att masugnen i Hofors stängts. Det nya stålverket (“Stålverk 4”) var skrotbaserat, och det fanns inte längre avsättning för malmen från Vingesbacke.
Gruvan i Kantorp var länge Södermanlands största. Den lades ner 1967 – bara sju år efter en omfattande modernisering då man byggde ny uppfordringsanläggning och gruvstuga. Kantorp ligger mellan Flen och Katrineholm, några kilometer från riksväg 55. Fram till att den eldhärjades 2010 syntes den 68 meter höga laven väl från vägen. Likt de samtida Ramhäll och Sköttgruvan var laven i betong med helautomatiskt bergspel placerat högst upp. Under en tid efter gruvans stängning användes den som vattentorn.
Hästhagen i Söderfors. Bostadsområdet Hästhagen är förmodligen en av sveriges mest kända övergivna platser. Husen byggdes på 60-talet och var en del i regeringen Erlanders sk miljonprogram. Ambitionen var att bygga 100000 bostäder per år i tio år. Detta gjordes i planekonomisk anda. Kommunalt planmonopol, hyresregleringar och frikostiga statliga lån var ingredienser när områden som Hästhagen byggdes. Fastigheter liknande de i Hästhagen finns i hela landet. Byggandet skulle gå fort och vara billigt. Jag växte upp i Hultsfred. Där fanns området Stålhagen med samma avskalade låga hus, samma gula tegel, samma trappräcken och buskar. När människor fick ekonomiska möjligheter att …