Järpströmmen

Stockholms stads utbyggnad av vattenkraft inleddes 1911 när bygget av Untraverket i Dalälven påbörjades. Anläggningen togs efter en del förseningar i bruk 1918. De 40 MW stationen skulle leverera när den var fullt utbyggd ansågs vid driftstarten kunna täcka huvudstadens kraftbehov under all framtid. Man kan förstås göra sig lustig över dåtidens beslutsfattare, men med tanke på att en genomsnittlig lägenhetsinstallation omfattade två glödtrådar var det inte ett orimligt påstående. För matlagning och uppvärmning skulle staden använda gas från det nyligen färdigställda Värtagasverket. Behovet av elektricitet ökade snart i en takt ingen kunnat förutse. Produktionen ökades genom utbyggnad av det …

Dormsveden

Dormsvedens kraftverk ligger mellan sjöarna Rämen och Lilla Ulvsjön i Tunaåns avrinningsområde söder om Borlänge. Maskinstationen från 1913 är uppförd i slaggsten. Vattnet når stationens 370 kW turbin via en grävd kanal och en trätub. Anläggningen renoverades 1987. Nuvarande ägare är Borlänge Energi AB. Views: 36

Hammarforsen

Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …

Krokströmmen

Dammen vid Krokströmmens kraftverk i Ljusnan öppnat 1951. Vinterbilder från anläggningen finns här. Views: 31

De svenska nationalkraftverken

Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här. Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här. Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här. Views: 48

Historien upprepar sig

När Domnarvets Jernverk grundades på 1870-talet byggde bergslaget en kraftstation för att driva maskiner och pumpar. Anläggningens nio turbiner fick sitt drivvatten via en 300 meter lång tunnel. Tunnelbyggen har som bekant en tendens att spränga budgetar och Domnarvet var inget undantag. Projektet pågick i fem år och hade när det var slutfört slukat en tredjedel av de medel som gått åt för att bygga hela järnverket. Kraftverket var i bruk fram till 1945 då det ersattes av en modern anläggning med två Kaplanturbiner. Tunneln fylldes igen på 1950-talet men delar av intaget finns fortfarande kvar. Views: 21

Strömsberg

Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån. Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB. Views: 62

Torpshammar

Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW. Views: 79

Lillstup

Fortums kraftverk i Mockfjärd sett från norra sidan av Dalälven. Anläggningen ligger i byn Lillstup, några kilometer utanför Mockfjärd. Tegelbyggnaden från 1910 skyms av intagen till den nya stationen som togs i drift på 1960-talet. I byggnaden fanns länge stationens ställverk som senare flyttades utomhus. Än idag kan man se var de utgående kraftledningarna anslöts. Oputsad tegelfasad, så kallad Rohbau, var vanligt i början av förra seklet. Parabolantennerna och lyktstolpen har förstås tillkommit sedan 1910, men nog är detta en industrimiljö av hög klass. Ännu bättre är det några trappor ner. Views: 39

Krångede

Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …