Juveln

juveln_blog-3

Indalsälvens regleringsförening bildades i Östersund i mars 1920. Bland initiativtagarna fanns de företag som byggt eller planerade att bygga kraftverk i älven, bland andra Krångede AB och Eggfors AB. Till ordförande för föreningen utsågs den dåvarande generaldirektören för Vattenfallsstyrelsen Fredrik Vilhelm Hansen. Under de första åren var verksamheten ganska blygsam vilket till stor del berodde på 1920-talets långvariga och djupa lågkonjunktur. När ekonomin återhämtade sig i början av 1930-talet påbörjades de första större regleringsarbetena. 1936 reglerades sjön Torrön som låg överst i den så kallade Kallsjögruppen.

Vid andra världskrigets utbrott 1939 antogs lagen om tillfällig vattenreglering för att snabbt kunna bygga ut den inhemska vattenkraften. Regelverket förenklades och vattendomstolarnas arbete snabbades upp betydligt. Processer om reglering av sjöarna Anjan, Juveln, Storrensjön, Kallsjön och Näkten påbörjades omedelbart efter riksdagsbeslutet.

juveln_blog-2

Förberedande undersökningar om reglering av Juveln hade utförts 1931-1932 och ansökan om reglering lämnades in i mars 1940. Ett halvår senare påbörjades arbetena med en regleringsdamm som kunde tas i bruk redan 1941. Magasinvolymen uppgick till 300 miljoner kubikmeter och den totala kostnaden för bygget till 1,51 miljoner kronor. Den tillfälliga vattendomen från 1940 förlängdes flera gånger och det dröjde ända till 1962 innan den kunde fastställas slutligt.

juveln_blog-1

Under de första decennierna fungerade Kallsjöarna enbart som magasin för kraftverk nedströms i älven. Det skulle dröja ända till 1970-talet innan man byggde kraftverk som utnyttjade fallen inom sjösystemet. I Juveln är fallhöjden bara 11 meter och det var först när man började bygga rörturbiner – aggregat som har generatorn monterad i vattenvägen – som det blev ekonomiskt försvarbart att anlägga ett kraftverk. Juvelns kraftverk byggdes av Avesta Jernverk och AB Svarthålsforsen och stod klart 1979. Det ensamma aggregatet levererar maximalt 15 MW vid ett flöde av 150 kubikmeter per sekund.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.