Atomcaféet i Vinterviken

I Vinterviken, belägen i utkanten av Aspudden söder om Stockholm, finns flera byggnader kvar från tiden då Alfred Nobels företag Nitroglycerin Aktiebolaget tillverkade sprängämnen i området. Verksamheten flyttades till Vinterviken från Heleneborg på Södermalm efter en olycka som krävt Emil Nobels liv. Dalgången Vinterviken gav omgivningen ett visst skydd mot de tryckvågor som uppstod vid ett antal spektakulära olyckor under 1860- och 70-talen. Byggnaden på bilderna är en svavelsyrefabrik som användes 1891-1914. Efter att Nitroglycerin AB flyttat sprängämnestillverkningen till Gyttorp 1921 stod den oanvänd en tid. I slutet av 1940-talet utvecklade AB Atomenergis forskare metoder för utvinning av uran. Företagets …

I väntan på bättre tider

Passerade den här övergivna fiskodlingen i närheten av Norrköping tidigare i år. På stranden stod en raritet – en Sno-Tric tillverkad i Morgongåva någon gång i början av 1970-talet. Skoterfabriken i Morgongåva stängde 1982. Views: 3

Sveriges nukleära industriarv

I aprilnumret av Populär Historia medverkar jag med en artikel om uranbrytningen i Ranstad. En lågintensiv rivning har pågått sedan 1970-talet. Nu har turen kommit till det gigantiska sovringsverket byggt 1962-1965. Views: 3

I elfte timmen

Tiden är snart ute för sveriges sannolikt längsta industribyggnad – den 42 kilometer långa kalklinbanan mellan Forsby och Köping. Kalklinbanan är fullt körbar, unik och i stort sett oförändrad sedan den togs ur drift 1997. Någon motsvarande anläggning finns inte bevarad någon annanstans i världen. Trots det har man inte kunnat hitta en lösning på hur anläggningen ska bevaras. Förberedelserna inför rivning är nu i full gång och snart försvinner en bekant silhuett från landskapet söder om Köping. Fler bilder från kalklinbanan finns här Views: 1

Näsaforsen

Näsaforsen, fem kilometer söder om Föllinge, är en av Jämtkrafts kraftstationer i Hårkan. Den togs i bruk 1975 och ersatte då en äldre kraftstation som byggts av Hissmofors AB redan 1926. 2009 gjordes en omfattande revision som bland annat omfattade nytt löphjul och moderniserad reglerutrustning. Maskinstationen är en typisk 70-talskonstruktion byggd av prefabricerade betongelement. När den ritades var inte längre vattenkraften något nytt och det var länge sedan den hade varit en viktig angelägenhet för landets bästa arkitekter. I Näsaforsen finns idag en ensam turbin på 15 MW. Fallhöjden är 16,2 meter. Views: 2

IKF 2012

Industriekultur Fotografie (IKF) är en internationell grupp fotografer och konstnärer med industrihistoria i fokus. Jag är medlem sedan 2009 och medverkar för andra året i rad i IKFs årsbok. Boken kan beställas genom att klicka på bilden ovan. Views: 1

Högfors i Hårkan

Hårkan är ett biflöde som mynnar ut i Indalsälven i höjd med Lit. Vid Högfors bruk (inte att förväxla med bruket utanför Norberg) användes älvens kraft till att driva ett numera nedlagt träsliperi. Den nuvarande kraftstationen ägs av Jämtkraft och togs i bruk 1985. 1980-talet anses, på goda grunder, av många som ett förlorat decennium när det gäller industriarkitektur. Kraftstationen i Högfors är inte något undantag, men den är i alla fall vackert belägen. Views: 5

Rönnöfors

Långan är ett biflöde till Indalsälven som flyter samman med den större älven inte långt från Litsnäset. Vid Rönnöfors i Offerdals socken finns ett kraftverk ägt av Jämtkraft. Kraftverket stod klart 2000 och utnyttjar en fallhöjd på 6,8 meter mellan sjöarna Rännögssjön och Landögssjön. Fram till år 2000 fanns det endast en reglerdamm byggd 1959-1960. I anslutning till kraftverket finns ruinerna av Rönnöfors bruk som lades ner 1883. Platsen är värd ett besök, även om den sannolikt kommer bäst till sin rätt sommartid. Maskinstationen är ovanligt påkostad för att vara nybyggd. Taket täcks av torv medan fasaden delvis är klädd …

Ett Wasa på Vikbolandet

Den senaste tiden har det blivit mycket kärnkraft. Jag håller på att på uppdrag av Vattenfall att dokumentera kraftverket i Marviken. Marviken var tänkt att bli landets första kärnkraftverk i kommersiell drift. Inhemsk teknik och svenskt uran skulle göra Sverige oberoende av omvärlden. Reaktorn startades emellertid inte och anläggningen byggdes efter några år om för oljeeldning. Man kan göra det enkelt för sig och konstatera att det var ett industriellt fiasko och en felsatsning från början. Verkligheten är naturligtvis inte så enkel. Konflikter och motstridiga intressen inom projektet tillsammans med oprövad teknik bidrog förstås. Men den avgörande faktorn var förändringar i …

Svenska Kraftverk på Facebook

Mitt projekt Svenska Kraftverk har nu en egen sida på Facebook. Sidan är inte tänkt att ersätta bloggen utan som ett komplement med lite tätare uppdateringar. Den låga postningsfrekvensen här beror mest på att jag haft väldigt mycket att göra – inte minst på grund av ett spännande elrelaterat projekt. Mer om det inom kort. Views: 1