Bäst när det gäller

Jag har för mig att det var signaturen Cello som påpekade att “Mannaminne är tiden som förflyter mellan två snöoväder”. Efter att ha läst de senaste veckornas krigsrubriker kan jag bara hålla med. Elproduktion är en samhällskritisk verksamhet, vilket är anledningen till att vi har en kraftreserv. Den kan startas upp med kort varsel om det uppstår en bristsituation. En del av reservkraften levereras från det här kraftverket i Stenungsund. Under den här veckan har man kört ett av fyra aggregat. Sedan klockan 07:00 i morse levererar man 260 MW till kraftnätet. Det är mer än dubbelt så mycket som …

Read more

Rätans kraftstation

Strax söder om byn Rätan i Bergs kommun ligger Rätans kraftstation. Den till stor del underjordiska anläggningen stod klar 1968. Lamelldammen vid änden av Rätanssjön ger en fallhöjd på 61 meter. Vattnet leds till två Francisturbiner med en effekt om totalt 60 MW. Årsproduktionen är 238 GWh. Från dammkrönet kan man blicka ner  mot en torrlagd sträcka av Ljungan. Intagsbyggnaden har en enkel och rationell utformning. På 60-talet serieproducerades vattenkraftverk och den omsorg som lades på det estetiska under pionjärtiden var sedan länge försvunnen. Views: 158

Read more

Betongrationalism i Lilla Edet

Vattenfalls första storkraftverk, Olidestationen i Trollhättan, togs i bruk 1910 och byggdes sedan ut i omgångar fram till 1921. Ett tjugotal kilometer längre ner i älven fanns Lilla Edets slussar och vattenfall som skulle bli platsen för nästa kraftverksbygge. 1912-1917 byggdes en damm ovanför dåvarande Haegerska verken som flyttades till …

Read more

Transformatorhall, Olidan

Reparationshall (1921) för transformatorer vid Olidans kraftstation i Trollhättan. Den ritades, liksom kraftstationen, av Erik Josephson. I förgrunden syns den kanal som leder vatten till kraftverkets intagsbyggnad. Views: 13

Read more

Jubileet som kom av sig

Om man kör bil genom Stenungsund möts man av en märklig syn. Uppe på Vetteberget står fyra skorstenar som verkar ha hamnat där av misstag. Förgäves letar blicken efter den industrianläggning som borde stå intill. Skorstenarna hör nämligen till en av landets märkligaste industrianläggningar. Inne i berget finns ett enormt kraftverk. Projekteringen av ett kraftverk i Stenungsund började på 1950-talet. På den tiden kom större delen av landets el från vattenkraft. Sommartid uppstod ibland vattenbrist, vilket ledde till problem med kraftförsörjningen. En kompletterande kraftkälla var nödvändig. Kärnkraften var ännu på experimentstadiet, så beslutet togs att bygga ett oljeeldat kraftverk. 1955 …

Read more

Vargöns kraftstation

Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …

Read more

Trotjänare i Trollhättan

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan. Views: 22

Read more

Porjus – “Det vita kolet” i ödemarken

I början av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade större inhemska tillgångar på stenkol och var beroende av import.  Stora insatser gjordes för att bygga bort stenkolsberoendet, främst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. Järnvägsstyrelsen gjorde åren 1902 till 1908 försök som visade att elektrisk drift var tekniskt möjlig.  Den gick även att räkna hem ekonomiskt, så man beslutade att omgående påbörja elektrifiering av statens järnvägar.  Till pionjärprojekt utsågs Riksgränsbanan mellan Kiruna och Narvik. På banan fraktades malm åt LKAB och volymerna ökade stadigt.  Med  fortsatt användning av ånglok skulle det snart bli nödvändigt att anlägga dubbelspår …

Read more

Sveriges mest kontroversiella byggnad

Det finns bara två fönster Barsebäcks reaktorbyggnader. Genom fönstren ser man  ut över Öresund och skorstenarna på de danska kolkraftverk som delvis ersatt de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Ironi blir sällan tydligare än så här. De politiker som för ett tiotal år sedan skulle rädda oss från kärnkraften ska nu träffas i Köpenham och rädda oss från kolkraften. Slutresultatet blir sannolikt detsamma som förra gången. Kostnaden får medborgarna ta. Att inte producera el i Barsebäck kostar svenska skattebetalare och elkonsumenter 1 miljon kronor per dygn. Till det ska läggas utebliven produktion värd 15-20 miljoner kronor per dygn. Barsebäcksverkets två reaktorer  …

Read more

Category Archives

kraftverk