Blötberget

Blötberget är en gammal gruvort belägen mellan Ludvika och Grängesberg. Gruvdrift i större skala påbörjades i början av 1900-talet då företaget Bergsverk AB Vulcanus bildades.  Ett litet samhälle byggdes upp runt järnvägen som passerade bara något tiotal meter från gruvlaven.  AB Vulcanus var fram till andra världskrigets slut i tysk ägo. Vid krigsslutet sattes gruvan under förvaltning av den så kallade Flyktkapitalbyrån, för att några år senare säljas vidare till Stora Kopparbergs Bergslag AB. Efter övertagandet genomförde Stora Kopparberg en omfattande modernisering av anläggningen och den mäktiga 66 meter höga  Bergslagslaven i betong byggdes. 1979 lades verksamheten ner. Blötberget har …

Exportfältet, Grängesberg

Exportfältet i Grängesberg är en av de mest imponerande gruvanläggningarna i Mellansverige. Här stannade tiden när verksamheten lades ner 1989. Idag återstår tre gruvlavar, placerade på rad längs malmerna Export och Risbergsfälten.  Längs Exportfältet anar man hur stor ekonomisk betydelse gruvorna hade. Byggnaderna är påkostade och den gatstensbelagda vägen kantas av en allé. Det pågår fortfarande industriell verksamhet i Grängesberg, men i mycket mindre skala. Området söder om Exportfältet är grustag. Där står den här byggnaden som inte längre har någon funktion. Tidigare postningar om Grängesberg finns här och här. The “Export field” was the largest mine in central Sweden …

Smältarmossen

Smältarmossen är en liten gruva belägen i utkanten av Garpenberg. Gruvan stängde 1979, men flera av byggnaderna står fortfarande kvar. Laven är täckt med korrugerad plåt. Gruvspelet är placerat i en sidobyggnad med vajern upphängd i linbaneliknande stolpar. The Smältarmossen mine is located outside Garpenberg, Sweden. Click the image to see a gallery from Smältarmossen.

Trotjänarnas sista vila

Idag är bilåkande något suspekt. Vi ska helst skämmas lite och be om ursäkt för att vi kör bil. Men det har inte alltid varit så. Under åren efter andra världskriget kunde allt fler svenskar skaffa bil. Det blev möjligt att resa och få nya intryck. Säkert köpte många bil som en statussymbol, men viktigast var nog känslan av frihet. En känsla av att kunna åka vart man ville närsomhelst, som inte längre var förbehållen ett fåtal. Bilen var alltid redo och krävde inte anpassning till en tidtabell. Rekordårens bilar är med några få undantag borta sedan länge. Men här …

Vålbackens tegelbruk

“Nybruket” – Vålbackens tegelbruk i juni 2008. Vid Storsjöns strand, inte långt från Brunflo, ligger den här imponerande träbyggnaden. Inuti finns en sk ringugn för tegeltillverkning. Byggnaden uppfördes av Östersunds Tegelindustri AB 1906, men togs över av Vålbackens Tegelbruks AB 1918.  Den var i drift fram till 1961 då produktionen flyttades till en modernare automatiserad anläggning i närheten. Som mest producerade 60 anställda 7,5 miljoner tegelstenar om året. Huvuddelen av produktionen såldes inom länet, exempelvis till Östersunds regementen.

Kraft och kultur

Betongallé – Fagersta bruk. Senaste numret av Voltaire har tema “Total depression”. Jag medverkar med text och bild.

SGGJ, Sala – Gysinge – Gävle Järnväg

Sala-Gysinge-Gävle järnväg öppnades 1900. Banan var 99km lång och tänkt att binda ihop bruket i Gysinge med omvärlden. Bygget av järnvägen blev betydligt dyrare än man räknat med. Intäkterna blev heller aldrig så höga som man förväntat. Inte helt olikt dagens järnvägsprojekt alltså. Dessutom var de styrande i Gävle inte intresserade av att någon direkt förbindelse med Sala . Banan kom därför att ansluta i Hagaström. Att låta SGGJ köra sina tåg mellan Hagsaström och Gävle C kom inte på fråga, så innan tågen kunde köra de sista 5 kilometrarna till Gävle fick man ägna en halvtimme åt att byta …

Långnäs

Verket i Långnäs byggdes 1935. 1954 gjordes en utbyggnad för att ta hand om ökade volymer av malm från Vingesbackegruvan. Det fanns ett anrikningsverk på platsen redan 1908, men det brann ner 1935. Byggnaderna uppfördes i en sluttning för att man skulle kunna dra nytta av gravitationen i anrikningsprocessen. Till verket fraktades bergmassorna på järnväg från de närbelägna gruvorna. När anrikningsprocessen var klar, fraktades malmen till masugnen i Hofors. Fram till 1935 användes båtar, som via en 1200 meter lång kanal tog sig till sjön Lillgösken. På andra sidan sjön fortsatte man genom Hoån till Hosjön. Båttransport användes fram till …

Kantorp

Gruvan i Kantorp var Södermanlands största. Den lades ner 1967, bara 7 år efter en modernisering. Vid moderniseringen byggdes bland annat en modern gruvlave och en ny gruvstuga. Kantorp ligger mellan Flen och Katrineholm, några kilometer från riksväg 55. Jag har sett laven från vägen flera gånger, men har aldrig haft tid att stanna förut. Laven är 68 meter hög och i ganska gott skick. Likt de samtida Ramhäll och Sköttgruvan är laven i betong med helautomatiskt bergspel placerat högst upp. Den har under tid efter gruvans stängning använts som vattentorn och är, tillsammans med gruvstugan,  resterna av en stor gruvanläggning. …

Hästhagen

Hästhagen i Söderfors. Bostadsområdet Hästhagen är förmodligen en av sveriges mest kända övergivna platser. Husen byggdes på 60-talet och var en del i regeringen Erlanders sk miljonprogram. Ambitionen var att bygga 100000 bostäder per år i tio år. Detta gjordes i planekonomisk anda. Kommunalt planmonopol, hyresregleringar och frikostiga statliga lån var ingredienser när områden som Hästhagen byggdes. Fastigheter liknande de i Hästhagen finns i hela landet. Byggandet skulle gå fort och vara billigt. Jag växte upp i Hultsfred. Där fanns området Stålhagen med samma avskalade låga hus, samma gula tegel, samma trappräcken och buskar. När människor fick ekonomiska möjligheter att …