Historiskt | Henrik von Klopp

Atomcaféet i Vinterviken

Vinterviken

I Vinterviken, belägen i utkanten av Aspudden söder om Stockholm, finns flera byggnader kvar från tiden då Alfred Nobels företag Nitroglycerin Aktiebolaget tillverkade sprängämnen i området. Verksamheten flyttades till Vinterviken från Heleneborg på Södermalm efter en olycka som krävt Emil Nobels liv. Dalgången Vinterviken gav omgivningen ett visst skydd mot de tryckvågor som uppstod vid ett antal spektakulära olyckor under 1860- och 70-talen.

Byggnaden på bilderna är en svavelsyrefabrik som användes 1891-1914. Efter att Nitroglycerin AB flyttat sprängämnestillverkningen till Gyttorp 1921 stod den oanvänd en tid.

Vinterviken

I slutet av 1940-talet utvecklade AB Atomenergis forskare metoder för utvinning av uran. Företagets dåvarande VD Sigurd Nauckhoff hade ett förflutet på Nitroglycerin AB och syrafabriken fick ny användning. Till att börja med användes kolm (en uranhaltig kolsubstans) som råvara. Senare övergick man till uranhaltig alunskiffer som fanns i stora mängder i berget Billingen utanför Skövde. Erfarenheterna från arbetet i Vinterviken användes vid konstruktionen av det extraktionsverk för uran som byggdes i Ranstad under åren 1962-1965.

Vinterviken

Idag fungerar fabriken som café och restaurang. Det är naturligtvis helt ofarligt att besöka den vackra byggnaden. Kaffe och bakverk håller hög klass.

I elfte timmen

Kalklinbanan

Tiden är snart ute för sveriges sannolikt längsta industribyggnad – den 42 kilometer långa kalklinbanan mellan Forsby och Köping. Kalklinbanan är fullt körbar, unik och i stort sett oförändrad sedan den togs ur drift 1997. Någon motsvarande anläggning finns inte bevarad någon annanstans i världen.

Trots det har man inte kunnat hitta en lösning på hur anläggningen ska bevaras. Förberedelserna inför rivning är nu i full gång och snart försvinner en bekant silhuett från landskapet söder om Köping.

Fler bilder från kalklinbanan finns här

Anjans fjällstation

Anjan

Ibland kan jag tycka att orden ”genuin fjällmiljö” används väl frikostigt. Kraven på vad som är genuint verkar låga. Lite furupanel eller en skidlift i närheten räcker.

Anjan

Desto roligare är det när man kommer till platser som överträffar förväntningar skapade av copywriters. Anjans fjällstation, belägen vid väg 336 mellan Kall och riksgränsen mot Norge, är en sådan plats.

Anjan

Anjan är klassisk mark för fjällturister. Timmerhuset byggdes 1937 av Eyvind Frölich som inspirerats av byggnadsstilen i Alaska. I början av 1940-talet drogs det in elektrisk ström men sedan dess har utvecklingen gått i makligt takt.

Anjan

Under resan mot Anjan sjunker stressnivån i takt med att det moderna Sverige skalas bort. Asfalten upphör när man passerat Kall. Någon mil senare försvinner mobiltäckningen och Sveriges Radio. De sista kilometrarna nås vi bara av norska radiovågor.

Anjan

En del kan förstås tycka att det verkar fruktansvärt. Blir det för jobbigt finns det faktiskt en teve och parabol i sällskapsrummet. Men vem vill prata i mobiltelefon i sådana omgivningar?

Anjan

Inne i fjällstationen verkar klockan stannat någon gång på 70-talet. Matsalens golv täcks av heltäckningsmatta i orange och fönstren har gardiner i samma färg. I köket huserar Henrik som driver anläggningen tillsammans med Margareta. Henrik har varit i Anjan i 40 år och menyn är klassisk. Färsk fjällfisk och souvas dominerar.

Anjan

Resten av anläggningen går i samma stil. Det är mer vadmal än Gore-Tex om man säger så. Uppskattar man klassisk fjällmiljö får man inte missa ett besök.

Längs E45

Emådalen

Orsa – Herjeådalens Järnväg (OHJ) mellan Orsa och Sveg stod klar 1909. Linjen förstatligades 1919 och blev då en del av Inlandsbanan.

Idag korsar järnvägen E45 i höjd med Emådalen, efter att norrgående tåg avverkat den 25 kilometer långa så kallade Emådalsbacken. På ånglokens tid var det dags att fylla på vatten. Vattentornet i Emådalen var ett av fem vattentag på vägen till Sveg.

Jag har passerat tornet många gånger tidigare men aldrig tagit tiden att stanna till. Det gäller att passa på. Plötsligt är dessa landmärken kanske försvunna – som tegelbruket i Vålbacken.

De svenska nationalkraftverken

Trollhättan

Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här.

Porjus

Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här.

Älvkarleby

Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här.

Värtagasverket

Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011.

Värtagasverket

Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager.

Värtagasverket

Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och Rosenbad.

Värtagasverket

Bobergs hand syns överallt. Gångjärn och andra smidesdetaljer, liksom specialritade möbler, ingick i uppdraget.

Värtagasverket

Från invigningen 1893 fram till 1971 framställdes gas ur kol, främst genom torrdestillation i så kallade retorter. Retorterna ersattes efter några år av kammarugnar. Många av byggnaderna för kolhantering är sedan länge rivna, men retort och reningshus finns kvar idag. Området är som en stad i staden, indelat i kvarter som har olika funktioner i produktionsprocessen.

Värtagasverket

Den färdiga gasen pumpades in för mellanlagring i klockorna och leddes sedan ut i stadsgasnätet. Nätet var som störst på 1950-talet då 939 kilometer ledning förband gasverket med 259 000 kunder.

Värtagasverket

1906 byggdes ett så kallat vattengasverk, som användes vid förbrukningstoppar. Det ersattes av ett oljegasverk 1959. På 1960-talet byggdes det om till provgasverk för spaltgas. Spaltgas ersatte kolgasen 1971.

Värtagasverket

Spaltgasverket producerade gas av lättbensin och ånga. Anläggningen levererades av tyska Lurgi och var i drift fram till att gasproduktionen avvecklades 2011.

Stadsgasen i Stockholm är numera naturgas som levereras till distributionsanläggningen i Värtagasverket i flytande form (LNG). Leveranserna sker med lastbil.

Värtagasverket

I takt med att tillverkningsprocessen för gas utvecklats, har behovet av plats minskat. Det har därför inte varit nödvändigt att riva äldre byggnader. Området har idag en unik karaktär och kommer till stora delar att bevaras.

Jag har ägnat senaste året åt att i samarbete med Stockholms stad dokumentera samtliga byggnader. Fler bilder dyker upp på bloggen senare i vår.

En dam försvinner

Vid kaj i Trondheim

Hon är inne på upploppet nu. När MS Nordstjernen förtöjer i Bergen 22/3 är hennes tid i trafik på Hurtigruten över. Med sina 56 år är hon är det fartyg som varit i tjänst längst tid på Hurtigruten och förmodligen det äldsta passagerarfartyget i världen som används i reguljär trafik.

Söder om Bodö

Men nu är det alltså slut. På torsdag avslutar ”Kystens dronning” sin tjänst längs den norska kusten. I sommar blir det kryssningar runt Svalbard och senare i höst försäljning. Då återstår bara MS Lofoten (sjösatt 1962) av de klassiska fartygen på Hurtigruten.

På väg från Harstad

Hurtigruten började som en sjöförbindelse mellan Trondheim och Hammerfest 1893. Från början var avsikten att förbättra postgången till de nordliga delarna av Norge men man tog även passagerare och frakt mellan hamnarna längs kusten.

Förtöjningsspel i aktern

1914 förlängdes rutten till Bergen i söder och Kirkenes vid dåvarande gränsen mot Finland. 1936 började man med dagliga avgångar. Så har det fortsatt fram till idag, även om nedläggningshoten varit många. I takt med att väg och flygförbindelser till landets norra delar förbättrats har Hurtigrutens existensberättigande – inte minst på grund av statens stora kostnader för subventioner – ifrågasatts.

Honningsvåg

Dygnet runt, året runt är fartygen i trafik längs kusten. Hamnarna längs rutten besöks av ett nordgående och ett sydgående fartyg varje dag.

MS Nordnorge, sjösatt 1997

I slutet av 1970-talet insåg rederierna som trafikerade Hurtigruten att turism var framtiden. Man började bygga de större fartyg som efter hand har ersatt de klassiska fartygen. De två nyaste – Midnatsol och Trollfjord sjösatta 2003 respektive 2002 är de största. Bruttodräktigheten ligger runt 16000 ton.

MS Nordnorge, sjösatt 1997

Nordstjernen med sina 2191 ton har förstås inte mycket att sätta emot när det gäller utrymmen och komfort. Upplevelsen man får av att resa med ett gammalt fartyg är å andra sidan svårslagen.

Dora

Dora I

Ett av skälen till den tyska ockupationen av Norge 1940 var att man ville basera fartyg i norska hamnar. Den vanligaste tyska ubåtstypen – VIIC – hade begränsad aktionsradie. Norge låg betydligt närmare nordatlantens konvojrutter än de tyska östersjöbaserna.

Dora I

Trondheim ansågs ha ett särskilt bra läge. Den tyska marinledningen ville, liksom med Brest i Frankrike, göra om staden till huvudbas för Kriegsmarine.

Ledningsbunker

Det fanns ännu mer storslagna planer. Albert Speer skissade på ett ”Neu-Drontheim” och man kom så långt att det byggdes modeller i gips. Speer och Hitler ägnade mycket tid åt dessa i Hitlers för ändamålet byggda modellhall.

Dora II

Samtidigt förbereddes bygget av bostäder för 300000 tyskar i Øysand två mil utanför Trondheim.

Dora II

Planerna för omgestaltning av området runt Trondheimsfjorden gick som bekant om intet. Modellerna ska ha förstörts i samband med slutstriden om Berlin 1945.

Dora II

I Trondheim finns emellertid fortfarande rester från den tyska ockupationen. Nere i hamnen står Ubåtsbunkrarna Dora I och II kvar.

Dora II

Örlogsfartyg är som mest sårbara vid kaj och därför började tyskarna omgående bygga fortifikationer i de ockuperade hamnarna. Dora I med kapacitet för 16 ubåtar började byggas hösten 1941. 1943 var anläggningen färdig att tas i bruk av den nybildade 13:e ubåtsflottiljen.

Dora II

Ett hundratal meter från Dora I byggdes en ledningsbunker. 1942 påbörjades bygget av den något mindre Dora II som aldrig färdigställdes.

Dora II

Efter krigsslutet började man förbereda rivning men fick snart tänka om. Tre meter tjocka väggar låter sig inte slås omkull i första taget. Dora I har därför byggts till och används idag som arkiv. Dora II används av ett skeppsvarv.

Alkavare silvergruva

Alkajaure

Området runt sjön Alkajaure vid Sarekdalen Alkavagges västra mynning är ett riktigt blåshål med bistert klimat. Redan i början av augusti 2011 var det minusgrader och snöfall på nätterna.

Alkavare kapell

Vid sjön ligger Alkavare kapell byggt av varpsten från silvergruvan med samma namn. Gruvan bröts under ett 30-tal år med början 1673. Under 1600-talet pågick en intensiv jakt på silverfyndigheter i Sverige för att finansiera krigföringen på kontinenten.

Alkajaure

Gruvarbetarna i Alkavare var tvångskommenderade knektar från Västerbottens Regemente som arbetade under fruktansvärda förhållanden. Från Alkavare och Kekdevare (Silpatjåkko) transporterades malmen till ett smältverk i Kvikkjokk som uppförts av Luleå Silververk under åren 1660 till 1664.

Alkajaure

Frakten av malm, material och proviant mellan Alkavare och Kvikkjokk – en sträcka av ungefär sex mil - utfördes av samer med rendragna ackjor.

Alkajaure

I likhet med de flesta andra silvergruvor i Sverige gick brytningen med förlust och resultatet var en besvikelse. När verksamheten lades ner i början av 1700-talet hade man producerat 532 kg silver.

300 år senare återstår bara varphögar vid den plats som skulle bli rikets skattkista.

Bullerforsen

Bullerforsen från 1910 är en av Sveriges mest välbevarade kraftverksmiljöer.

Bullerforsen

Vid mitt förra besök var det så mycket snö att jag inte fick möjlighet att fotografera exteriört. Den här gången gick det bättre trots friska vindar.

Bullerforsen

Den nya stationen, öppnad 1990, ligger på andra sidan älven. Fasaden på den nya har med enkla medel anpassats till Klas Bomans ursprungliga station.

Fler bilder från Bullerforsen finns här.

Henrik von Klopp

vonklopp.se

Sidor

Kategorier

Blog search

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Atomcaféet i Vinterviken

I elfte timmen

Anjans fjällstation

Längs E45

De svenska nationalkraftverken

Värtagasverket

En dam försvinner

Dora

Alkavare silvergruva

Bullerforsen

vonklopp.se

Sidor

Kategorier

Blog search

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Tag Cloud