Retorthus, Värtagasverket

2012/05/22

Kolgas (stadsgas) var ursprungligen en biprodukt vid koksframställning. Processen att framställa gas för belysningsändamål utvecklades av skotten William Murdoch på 1790-talet. Det första stadsgasverket – ägt av företaget med det fantasifulla namnet “The Gas Light and Coke Company” – byggdes i London och togs i bruk 1812. Stockholms tur kom 1853 då Klaragasverket stod färdigt. Anläggningens kapacitet blev snart otillräcklig. 1893 ersattes den av Värtagasverket. I Värtagasverket användes till att börja med så kallade retortugnar för gasframställningen. Kolet kärrades in till ugnarna från det närbelägna kolhuset. Retorthuset ritades av Ferdinand Boberg och byggdes ut i etapper fram till 1903. Anläggningen …

Kolhus, Värtagasverket

2012/05/18

Stenkol, råvaran för gasframställning i Värtagasverket, förvarades under de första decennierna i två gigantiska trälador placerade parallellt med gasverkets retorthus. Byggnaderna förlängdes i etapper och hade när de var fullt utbyggda en längd på 240 meter. Kolet lossades från fartyg vid gasverkets hamn och transporterades med linbana till kolhusen. 1918 började man lagra kolet utomhus på den upplagstomt som nu håller på att bebyggas med bostäder. Efter att de förlorat sin funktion har kolhusen rivits i etapper, bland annat för att ge plats åt spaltgasverket som togs i drift 1971. Den kvarvarande byggnaden används idag som förråd.

Strömsberg

2012/05/14

Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån. Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB.

Torpshammar

2012/05/08

Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW.

Lillstup

2012/04/22

Fortums kraftverk i Mockfjärd sett från norra sidan av Dalälven. Anläggningen ligger i byn Lillstup, några kilometer utanför Mockfjärd. Tegelbyggnaden från 1910 skyms av intagen till den nya stationen som togs i drift på 1960-talet. I byggnaden fanns länge stationens ställverk som senare flyttades utomhus. Än idag kan man se var de utgående kraftledningarna anslöts. Oputsad tegelfasad, så kallad Rohbau, var vanligt i början av förra seklet. Parabolantennerna och lyktstolpen har förstås tillkommit sedan 1910, men nog är detta en industrimiljö av hög klass. Ännu bättre är det några trappor ner.

Krångede

2012/04/20

Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …

Gigantiske Gerhard

2012/04/07

Landets till effekten största vattenkraftverk finns i Harsprånget, nedströms Porjus i Luleälven. Harsprångsfallet har dämts över med en 1400 meter lång, 50 meter hög stenfyllningsdamm. Jag har skrivit om Harsprångets samhälle tidigare, men under sommaren 2011 fick jag till slut möjlighet att besöka själva kraftstationen. Ovan jord finns en rätt imponerande byggnad som innehåller personalutrymmen, verkstad och en omlastningshall. Möten – här måste man kanske använda det högtidligare ordet sammanträde – kan hållas i en ståndsmässig miljö. Maskinstationen befinner sig under jord. I den ursprungliga maskinsalen finns de fyra aggregat som installerades 1951-1952 och 1978. I en egen maskinsal tronar …

Värtagasverket

2012/03/30

Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011. Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager. Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och …

Leringsforsen

2012/03/21

Vattenfalls kraftverk Leringsforsen ligger i Gimån vid sjön Leringens södra strand. Anläggningen togs i drift 1944 – ett år efter det betydligt större Torpshammar som ligger någon mil nedströms. Gimån är ett biflöde till Ljungan. Fallhöjden är 16 meter. En ensam Kaplanturbin ger en maximal effekt på 9 MW. Årsproduktionen är normalt 30 GWh.

Vår i Skedvi

2012/03/19

Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår. 2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014. Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns här.