Järnvägsforsen

1970-talet var inte något bra decennium när det gäller industriell arkitektur. En del skulle nog hävda att det gällde arkitektur i allmänhet. Järnvägsforsens kraftstation, uppförd mellan åren 1973 och 1976, är inget undantag. Det är svårt att komma på något snällt att skriva om byggnaden – till och med för någon som gillar kraftverk. Att det är fråga om vattenkraft är långt ifrån självklart. Anläggningen står mitt ute i barrskogen utanför Ånge – långt från närmaste sjö eller vattendrag. Men löphjulet som står uppställt mitt på vändplanen avslöjar vad som pågår. Vattnet leds från Holmsjön till Ångesjön via 11 kilometer …

The same procedure as every year, James!

Det börjar bli rutin nu. När rattmuff och långkalsonger åker på är det dags att värma upp pannorna i Stenungsund. Där finns – förutom en av landets största samlingar av kobratelefoner – ett underjordiskt kraftverk ägt av Vattenfall. Förra vintern var man igång redan i november. Idag blev det återigen dags för Svenska Kraftnät ta Effektreserven i bruk för att undvika elbrist. Inte så dumt att de finns med andra ord. Speciellt med tanke på att anläggningen skulle avvecklas så sent som 2009. Fler bilder finns här och i Scanpix Editorialarkiv. Uppdatering: Nu på morgonen 2/2 är både B3 och …

Kungsfors

Kungsfors är en av VB Krafts två anläggningar i Ställberg. Kraftstationen utnyttjar  en fallhöjd på 14,8 meter och ligger nedströms Brattfors i Arbogaåns vattensystem. Liksom kraftverket i Brattfors byggdes Kungsfors av Ställbergsbolaget för att förse gruvan i Ställberg med kraft. Gruvanläggningen vid Klingspors schakt var en av de första i landet som byggdes i betong. Bilden ovan – hämtad ur boken “Svenska Industrien vid kvartssekelskiftet 1925” – visar hur den såg ut 1924. Maskinstationen i Kungsfors har ett mer traditionellt utseende jämfört med den i Brattfors.  Den ganska oansenliga byggnaden är faktiskt försedd med murstock. Kraftledningen och tranformatorn på baksidan …

Gammelänge

Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift. Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och

Brattfors

Den karakteristiska gruvlaven vid Klingspors schakt i Ställberg togs i bruk 1922. Delar av den infrastruktur som byggdes upp för gruvdriften används fortfarande. Gruvspel, pumpar och belysning drevs av el producerad i två kraftverk inte långt från gruvan. Brattfors byggdes samtidigt som gruvlaven och maskinstationen fick en utformning anpassad till den större byggnaden. 35 år efter gruvans nedläggning 1977 och 90 år efter invigningen levererar Brattfors kraft till det allmänna elnätet. Anläggningen ägs idag av VB Kraft. Brattfors ligger nedströms sjön Norra Hörken i Arbogaån och utnyttjar en fallhöjd på 24,5 meter. Vattenvägarna är ovanligt omfattande med tanke på stationens …

Turinge

Turinge kraftverk ägt av E.ON ligger i Ljungan, mellan anläggningarna i Rätan och Bursnäs. Under 60-talet byggdes vattenkraften ut i hög takt. Man kan nästan tala om serieproduktion av kraftverk. Tiden för paradanläggningar med påkostad arkitektur var över. De prefabricerade betongelementen hade gjort sitt intåg och Turinge blev en ganska oansenlig byggnad. Kraftverket byggdes av dåvarande Sydsvenska Kraftaktiebolaget under åren 1958-1962. Maskinstationen försågs med två Kaplanaggregat på tillsammans 18 MW. Fallhöjden är 22 meter. Fem år efter att kraftstationen stod klar upphörde flottningen i Ljungan. Den kilometerlånga flottningsrännan fungerar dock fortfarande som utskov.

Tillbaka i Vargön

Vargöns kraftstation ligger i utkanten av Vänersborg, precis där Vänern övergår i Göta Älv. I början av oktober var det extra mycket vatten i Älven efter ett par veckors intensivt regn. Ett aggregat var dessutom avställt för underhåll vilket ledde till att ovanligt stora mängder vatten spilldes genom stationens utskov. Jag besökte Vargön första gången 2009. Från kraftstationens tak ser man att det hänt en del sedan sist. Av Wargöns bruk återstår bara en kontorsbyggnad och några husgrunder. Vargön Alloys till vänster i bild klarade sig igenom finanskrisen och finns kvar. Vargön är på flera sätt en unik konstruktion som …

Hermansboda

Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …

Bonsaikraftverk i Getterån

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu.

Mariestads kvarn

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.