Akkajaure

Från Kungsleden i backen ner mot Vakkotavare ser Akkajaure ut som vilken fjällsjö som helst, även om den är väldigt stor. Men sjön är en konstgjord vattensamling som skapades när dammen i Suorva byggdes på 1920-talet. Uppifrån ser man på stränderna att vattennivån varierar kraftigt över tiden. Suorvamagasinet har byggts ut i etapper. Dammen är efter den fjärde etappen (färdig 1972) 750 meter lång och 50 meter hög. Vattenytan kan variera 30 meter och volymen är svindlande 6000 miljoner kubikmeter. Magasinet lagrar vatten för att jämna ut skillnader i nederbörd. Tack vare dammen finns vatten tillgängligt när behovet av el …

Lugnet i Lindbyn

Lindbyns kraftstation ligger i Dalälven öster om Mockfjärd. Stationen som togs i drift 1953 har stora likheter med den i Stora Skedvi som stod klar fyra år tidigare. På insidan är stora delar av 50-talsmiljön intakt. Kontrollpanelen i plåt står framför maskinistens väl insuttna arbetsplats. Men det var länge sedan det satt en maskinist och övervakade driften här. Lindbyn är – som de flesta av landets vattenkraftverk – avbemannat. När maskinisten i Lindbyn gick i pension 1976 drogs tjänsten in. De första vattenkraftverken hade manuell reglering. En maskinist fick ägna arbetsdagen åt att hela tiden justera turbinens pådrag för att …

Tillbaka i Vargön

Vargöns kraftstation ligger i utkanten av Vänersborg, precis där Vänern övergår i Göta Älv. I början av oktober var det extra mycket vatten i Älven efter ett par veckors intensivt regn. Ett aggregat var dessutom avställt för underhåll vilket ledde till att ovanligt stora mängder vatten spilldes genom stationens utskov. Jag besökte Vargön första gången 2009. Från kraftstationens tak ser man att det hänt en del sedan sist. Av Wargöns bruk återstår bara en kontorsbyggnad och några husgrunder. Vargön Alloys till vänster i bild klarade sig igenom finanskrisen och finns kvar. Vargön är på flera sätt en unik konstruktion som …

Bonsaikraftverk i Getterån

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu.

Under golfbanan i Porjus

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …

Skallböle

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Vietas

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet.  Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971.

Vattenaffärer i Vargön

Industrietableringar föregås av en lång och noggrann process där man väger för- och nackdelar mot varandra. Tillgång till råvaror, infrastruktur, arbetskraft och andra faktorer vägs in i beslutet – så är det åtminstone i teorin. Smältverket i Vargön kom till av helt andra skäl. Som så ofta är fallet var …