Messaure kraftstation

Messaure är ett av Vattenfalls kraftverk i Stora Luleälv. Det är beläget några mil uppströms Vuollerim. Av själva kraftstationen syns inte mycket – maskinsalen ligger under jord. Det som syns är den enorma två kilometer breda dammen och ett ställverk. Magasinvolymen är 53 miljoner kubikmeter. Mängden fyllnadsmassor i dammen är än idag oöverträffad i Sverige. Kraftverket, som byggdes mellan åren 1957 och 1963, utnyttjar en fallhöjd på 86 meter och har tre Francisturbiner med en sammanlagd effekt på 442 MW. I anslutning till kraftverket byggdes ett anläggarsamhälle som när det var som störst hade 3000 invånare. I ”centrum” fanns bland …

Modern kraftverksarkitektur

Äldre kraftverk, här representerade av kraftstationen i Laholm (1932), är ofta påkostade byggen. Mycket tid och pengar spenderades på arkitektur och utförande. Att göra något liknande idag skulle förmodligen driva företagen i konkurs. Dagens rationella industribyggnader är inte riktigt samma sak. Ofta är det svårt att se på en byggnad vad för slags verksamhet som pågår inuti. Den här byggnaden skulle till exempel kunna vara ett lager av något slag, eller ett garage. Dammanläggningen avslöjar att det vi ser på bilderna är ett vattenkraftverk, närmare bestämt Slagnäs kraftverk öppnat 1989. Frågan är hur man kommer att se på Slagnäs kraftverk …

Älvkarleby kraftstation

Älvkarleby i Dalälven, Vattenfalls tredje “nationalkraftverk”, öppnade 1915. Liksom de två tidigare verken i Trollhättan och Porjus hette arkitekten Erik Josephson. Mängder av svenska män har stiftat bekantskap med Josephsons arkitektur. Under sin karriär ritade han kaserner till 22 regementen. Stationen byggdes i nationalromatisk stil med fasad av tegel. Maskinstation och intag placerades i samma byggnad. Första utbyggnaden omfattade fem dubbla Francisturbiner med horisontell axel. Idag, 95 år efter att stationen stod klar, ger varje aggregat en effekt på 15 MW. Det var inte bara Josephson som fick förnyat förtroende när Älvkarlebystationen byggdes. Konstnären Olga Lanner fick uppdraget att utforma …

Bäst när det gäller

Jag har för mig att det var signaturen Cello som påpekade att “Mannaminne är tiden som förflyter mellan två snöoväder”. Efter att ha läst de senaste veckornas krigsrubriker kan jag bara hålla med. Elproduktion är en samhällskritisk verksamhet, vilket är anledningen till att vi har en kraftreserv. Den kan startas upp med kort varsel om det uppstår en bristsituation. En del av reservkraften levereras från det här kraftverket i Stenungsund. Under den här veckan har man kört ett av fyra aggregat. Sedan klockan 07:00 i morse levererar man 260 MW till kraftnätet. Det är mer än dubbelt så mycket som …

Rätans kraftstation

Strax söder om byn Rätan i Bergs kommun ligger Rätans kraftstation. Den till stor del underjordiska anläggningen stod klar 1968. Lamelldammen vid änden av Rätanssjön ger en fallhöjd på 61 meter. Vattnet leds till två Francisturbiner med en effekt om totalt 60 MW. Årsproduktionen är 238 GWh. Från dammkrönet kan man blicka ner  mot en torrlagd sträcka av Ljungan. Intagsbyggnaden har en enkel och rationell utformning. På 60-talet serieproducerades vattenkraftverk och den omsorg som lades på det estetiska under pionjärtiden var sedan länge försvunnen.

Betongrationalism i Lilla Edet

Vattenfalls första storkraftverk, Olidestationen i Trollhättan, togs i bruk 1910 och byggdes sedan ut i omgångar fram till 1921. Ett tjugotal kilometer längre ner i älven fanns Lilla Edets slussar och vattenfall som skulle bli platsen för nästa kraftverksbygge. 1912-1917 byggdes en damm ovanför dåvarande Haegerska verken som flyttades till …

Transformatorhall, Olidan

Reparationshall (1921) för transformatorer vid Olidans kraftstation i Trollhättan. Den ritades, liksom kraftstationen, av Erik Josephson. I förgrunden syns den kanal som leder vatten till kraftverkets intagsbyggnad.

Jubileet som kom av sig

Om man kör bil genom Stenungsund möts man av en märklig syn. Uppe på Vetteberget står fyra skorstenar som verkar ha hamnat där av misstag. Förgäves letar blicken efter den industrianläggning som borde stå intill. Skorstenarna hör nämligen till en av landets märkligaste industrianläggningar. Inne i berget finns ett enormt kraftverk. Projekteringen av ett kraftverk i Stenungsund började på 1950-talet. På den tiden kom större delen av landets el från vattenkraft. Sommartid uppstod ibland vattenbrist, vilket ledde till problem med kraftförsörjningen. En kompletterande kraftkälla var nödvändig. Kärnkraften var ännu på experimentstadiet, så beslutet togs att bygga ett oljeeldat kraftverk. 1955 …

Vargöns kraftstation

Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …

Trotjänare i Trollhättan

Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.