I slutet av förra veckan gav Strålskyddsmyndigheten AB SVAFO tillstånd att påbörja rivningen av R2-reaktorn i Studsvik. R2 är en forskningsreaktor som beställdes av dåvarande AB Atomenergi på 1950-talet och togs i bruk i maj 1960. Den var i drift fram till 2005 och användes huvudsakligen som neutronkälla för bränsle …
Filmen “Dags för kärnkraft” producerades när kärnkraftverket i Marviken nästan var färdigt att tas i bruk. I filmen får vi bland annat se kontrollrum, reaktor- och turbinhallar samt slutmontering av bränsleelement. Det mesta var färdigt för drift men mindre än ett år senare var projektet nedlagt utan att reaktorn startats. …
Degerfors Järnverk, april 1964. På bilden ser vi Håkan Höglander i arbete med ultraljudsprovning av Marvikenreaktorns härdtopp. Vid sidan av arbetet spelar han centerhalv i ortens fotbollslag som året innan blivit tvåa i allsvenskan och 1964 ska vinna SM-guld för juniorer. Bruket och fotboll – det kan nästan inte bli …
Bygget av atomkraftverket i Marviken dokumenterades flitigt och det är alltid intressant att jämföra historiska bilder med nya. 1967 var monteringen av stationen inne i sin mest intensiva fas. Betongarbetena var i stort sett färdiga och man hade börjat dra de kilometervis med rör och kabel som behövdes för att …
Nu är jag färdig med dokumentationen av Marvikens kraftverk som jag gjort på uppdrag av Vattenfall. Reaktorprojektet i Marviken var en av efterkrigstidens största industrisatsningar och pågick under åren 1958-1970. Projektet avbröts bara några månader innan kraftverket skulle tas i drift. Hur det kunde gå så snett kan man läsa …
Lättnaden måste varit stor i inför invigningen av Marvikens kraftverk 1974. Efter nedläggningen av det misslyckade reaktorprojektet 1971, togs beslutet att bygga om anläggningen för oljeeldning. Nu var det äntligen dags att ta kraftverket i bruk – tio år efter att arbetena inletts. Mässbyggnaden var fylld av förväntansfulla besökare. Efter …
I Vinterviken, belägen i utkanten av Aspudden söder om Stockholm, finns flera byggnader kvar från tiden då Alfred Nobels företag Nitroglycerin Aktiebolaget tillverkade sprängämnen i området. Verksamheten flyttades till Vinterviken från Heleneborg på Södermalm efter en olycka som krävt Emil Nobels liv. Dalgången Vinterviken gav omgivningen ett visst skydd mot de tryckvågor som uppstod vid ett antal spektakulära olyckor under 1860- och 70-talen. Byggnaden på bilderna är en svavelsyrefabrik som användes 1891-1914. Efter att Nitroglycerin AB flyttat sprängämnestillverkningen till Gyttorp 1921 stod den oanvänd en tid. I slutet av 1940-talet utvecklade AB Atomenergis forskare metoder för utvinning av uran. Företagets …
I aprilnumret av Populär Historia medverkar jag med en artikel om uranbrytningen i Ranstad. En lågintensiv rivning har pågått sedan 1970-talet. Nu har turen kommit till det gigantiska sovringsverket byggt 1962-1965.
Den senaste tiden har det blivit mycket kärnkraft. Jag håller på att på uppdrag av Vattenfall att dokumentera kraftverket i Marviken. Marviken var tänkt att bli landets första kärnkraftverk i kommersiell drift. Inhemsk teknik och svenskt uran skulle göra Sverige oberoende av omvärlden. Reaktorn startades emellertid inte och anläggningen byggdes efter några år om för oljeeldning. Man kan göra det enkelt för sig och konstatera att det var ett industriellt fiasko och en felsatsning från början. Verkligheten är naturligtvis inte så enkel. Konflikter och motstridiga intressen inom projektet tillsammans med oprövad teknik bidrog förstås. Men den avgörande faktorn var förändringar i …
Det finns bara två fönster Barsebäcks reaktorbyggnader. Genom fönstren ser man ut över Öresund och skorstenarna på de danska kolkraftverk som delvis ersatt de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Ironi blir sällan tydligare än så här. De politiker som för ett tiotal år sedan skulle rädda oss från kärnkraften ska nu träffas i Köpenham och rädda oss från kolkraften. Slutresultatet blir sannolikt detsamma som förra gången. Kostnaden får medborgarna ta. Att inte producera el i Barsebäck kostar svenska skattebetalare och elkonsumenter 1 miljon kronor per dygn. Till det ska läggas utebliven produktion värd 15-20 miljoner kronor per dygn. Barsebäcksverkets två reaktorer …